I ledarartikeln kritiseras Svenska Jägareförbundets hållning till skyddsjakt och viltskador, samtidigt som betydande konsekvenser för svensk livsmedelsproduktion lyfts fram. Enligt artikeln drabbas svenska bönder hårt av viltskador, vilket påverkar både ekonomi och produktion.
Förlustaffärer
Gustafsson citerar jordbrukaren Mattias Larsson på Abbotnäs Säteri som sägs vittna om hur viltskador kan förvandla lönsamma fält till förlustaffärer på bara två veckor: ”Vi har nu åtminstone fyra högavkastande fält som kan ha gått från lönsamma till olönsamma.” Han ifrågasätter varför jordbrukare ska behöva bära förluster till följd av vad han menar är en jakt som utvecklats till en ”hobby”.
Miljardkostnad
Statistik från Jordbruksverket visar att viltskador förekom på 12 procent av spannmålsarealen under 2023. Totalt förstördes 142 800 ton spannmål, en ökning med 62 procent sedan 2014, medan skador på raps och rybs uppgick till nästan 12 000 ton. Enligt Jordbruksverket orsakade viltskador direkta kostnader på minst en miljard kronor förra året – utöver kostnader för exempelvis stängsel och reparationer, skriver Gustafsson.
Skyddsjakt utan tillstånd
I utredningen SOU 2024:56 föreslås bland annat att markägare och jordbruksarrendatorer med jakträtt ska få rätt till skyddsjakt på vissa hjortdjur utan tillstånd från länsstyrelsen vid pågående eller hotande skador. Artikelförfattaren menar att detta, tillsammans med tidigare förslag om användning av drönare vid skyddsjakt på vildsvin, skulle kunna ge bönder nödvändiga verktyg.
Acceptera viss förlust
Svenska Jägareförbundet är dock kritiskt och har i sitt remissvar skrivit att ”en näring som i alla lägen sätter ekonomiska intressen främst […] har ingen framtid” och menar att lantbrukare måste acceptera viss skada.
Ledarartikeln avslutas med budskapet: i en tid med global oro och svag svensk beredskap är det inte hållbart att lantbruket drabbas av miljardkostnader från viltskador. ”Det om något är ett allmänintresse”, slås det fast.
JRF har avvikande åsikt
Mikael Hultnäs, riksviltvårdskonsulent på Jägarnas Riksförbund håller inte med ledarskribenten.
– Skador på gröda orsakat av vilt är definitivt ett bekymmer på sina håll dock inte överallt. Debatten är ständigt återkommande, man efterlyser att något måste göras men det förs väldigt sällan fram konstruktiva förslag till vad som ska göras, säger Hultnäs till Jakt & Jägare och fortsätter:
– Markägare och jordbruksarrendatorer med jakträtt har redan i dag stora möjligheter att minska stammarna av vilt på sina marker, menar Hultnäs.
– Via dialog och samarbete med sina grannar bör möjligheterna redan i dag vara goda att inom nu gällande förvaltning minska de klövviltsstammar man tycker är för stora.
”Lite nytänkande”
– I ledaren hänvisas till Mattias Larsson på Abbotnäs Säteri. Mattias skrev i en krönika i Jakt & Jägare hur de på sin fastighet hade hittat ett koncept kring skyddsjakten som de var nöjda med. Med rätt vilja och lite nytänkande går det uppenbarligen att hitta lösningar som fungerar för alla parter, avslutar Mikael Hultnäs.
Läs Mattias Larssons krönika här.
