Foto: Robert JidesjöDovviltet kan äta upp närmare 25 procent av skörden. Men satsar jordbrukaren på att sälja jakt på dov kan hjortarna i själva verket ge en vinst och dessutom gynna den biologiska mångfalden, enligt en SLU-studie.

Jaktvärdet för dov större än betesskador

Dovhjortar kan vara en vinstaffär både för markägarna och den biologiska mångfalden. Jaktvärdet för dov är i vissa fall större än kostnaderna för betesskador som dov orsakar, enligt en SLU-studie.

Dovhjortar är oftast inget större problem för skogsbruket, men de betar på åkrarna och kan minska skörden med uppåt 25 procent, enligt en ny studie från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
Forskarna mätte skadornas storlek med hjälp av 86 uthägnader, där djuren inte kommer åt att beta, i höstvete och havre på en gård i sydvästra Sverige. Skördeförlusten på grund av betet var cirka 20-25 procent.
– Vi såg också att djuren undviker att beta på platser på fälten där de är väl synliga, oavsett avstånd från bebyggelse. Det är en kunskap som möjligen kan användas i arbetet med att förebygga skador, konstaterar SLU-forskaren Petter Kjellander om studien.

Jaktvärdet större än betesskadan
Betesskadornas kostnader uppgick till 3 910 kronor per hektar för vete och 1 585 kronor per hektar för havre, vilket i denna studie motsvarade en total kostnad på 865 kronor per dovhjort.  Samtidigt hade varje dovhjort ett beräknat värde på cirka 1 000 kronor som jaktbart vilt.
Dovhjortens jaktvärde kompenserade därför för betesskadorna, konstaterar SLU-forskarna. 

Ännu större vinst med stängsel
Vinsten skulle kunna förbättras ytterligare om grödorna skyddas mot bete med stängsel.
Det som SLU-forskarna framhåller är att jord- och skogsbrukare även satsar på att bli viltbrukare i ett ”mångbruk”.
Stora viltstammar vara positiva för vissa gårdars ekonomi. Intäkterna från kommersiell jakt kan då överstiga kostnaden för betesskador.

Den biologiska mångfalden gynnas
Ett sådant mångbruk gynnar dessutom den biologiska mångfalden, då det blir fler betande djur i ett landskap med allt färre tama växtätare som kor och får. Stora vilda växtätare kan påverka positivt, både med bete, tramp och gödsling.
Det är i Sveriges mellanbygder, med omväxlande skogs- och jordbruksmark, som det finns förutsättningar kombinera skogs- och jordbruk med viltbruk med jakt, gårdsbutik och turism. 

40 000 dov fälldes förra året
Det gäller till exempel dovhjorten, som blir allt vanligare i Sverige. 2018 fälldes mer än 40 000 dov i landet.
– Sammanfattningsvis bekräftar vår studie den ekonomiska bärkraften i en mångbrukande markförvaltning, som ytterst gynnar den biologiska mångfalden, säger SLU-forskaren Katarina Elofsson i ett pressmeddelande.
Det är ekologerna Lorenzo Menichetti, Laura Touzot, Riitta Hyvönen, Thomas Kätterer och Petter Kjellander som tillsammans med ekonomen Katarina Elofsson utvärderat den ekonomiska hållbarheten i mångbruk genom att uppskatta kostnader för skador på grödor och intäkter från dovhjort.
Studien har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE. Alla forskare utom Laura Touzot (Claude Bernard University Lyon 1) är verksamma vid SLU.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på print
Dela på email
Ämnen i artikeln
Liknande artiklar
Hämtar artiklar ...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Fyll i din e-postadress och godkänn villkoren så får du automatiskt ett mejl varje dag med de senaste nyheterna.

Opinion

Hämtar artiklar ...