Foto: Johan Boström & Bertil Pettersson Solveig Larsson, förbundsordförande för Jägarnas Riksförbund, ser en expropriation av den omtvistade rätten till att upplåta jakt och fiske som den enda logiska och på sikt hållbara lösningen.

JRF: Tvångsinlös jakt- och fiskerätt i fjällen

Staten bör tvångsinlösa samebyarnas rätt till jakt och fiske med målet att alla fastboende ska få samma rättigheter och skyldigheter. Den och flera andra ståndpunkter framförs i JRF:s remissvar med anledning av Renmarksutredningen.

Det var den sista augusti förra året som Renmarkskommittén lämnade sitt delbetänkande ”Jakt och fiske i renbetesland” till regeringen.

Kommittén kom fram till att historiska fakta starkt talar för att samebyarna i Lappland har samma rätt som Girjas sameby har fått fastställd genom den omtalade domen  i Högsta Domstolen. Det vill säga att samebyarna ”har rätt – inte bara borde eller skulle kunna ha rätt – att upplåta jakt och fiske på de här markerna”.

Lämnat svar

Jägarnas Riksförbund, JRF, har nu inkommit med sitt remissvar. I det fastslår JRF inledningsvis att förbundet ”avvisar utredningens samtliga slutsatser i delbetänkandet”. Därefter framförs att Renmarkskommittén i sitt fortsatta arbete måste utgå från en bredare rättslig grund än vad som nu är fallet. Nu har i stället, menar JRF, utredningsarbetet ökat konfliktnivån i det aktuella området utan att lösa något.

En av slutsatserna i utredningen – att renskötselrätten kan exproprieras, det vill säga tvångsinlösas – tar utredaren själv avstånd från. Man konstaterar att en sådan åtgärd blir dyr och är tveksam ur ett folkrättsperspektiv.

”Håller inte med”

– Och där håller vi inte med. Staten måste lösa in de här rättigheterna så att konfliktnivån minskar. Vi ska ha lika rätt till jakt och fiske oavsett börd och bäst rätt ska tillfalla alla som bor i området. Människor måste jobba tillsammans och inte mot varandra, säger Solveig Larsson, JRF:s förbundsordförande.

Hon tillägger:

– Inlösen skapar också mer lika rätt för andra ursprungsbefolkningar, och situationen blir mer lik den i Finland. Vi menar också att detta är en viktig del i att rennäringen ska finnas kvar på sikt. Rennäringslagen rymmer inte så många ansvarsbärande regler, men markägaren har det. Allt är upplagt för konflikt, nu måste vi sikta på lagar som gör att alla näringar kan utvecklas i harmoni.

Tagit ansvar

Samtidigt understryker Solveig Larsson att situationen, trots många konfliktytor och problem, hittills har präglats av ansvarstagande.

– Jag tycker det, jag måste säga att alla inblandade har skött sig bra på det hela taget. I praktiken tror jag att de som verkligen vill utveckla renskötseln skulle må bra av att kunna göra det i lugn och ro utan att hålla på med de här stridigheterna.

Hur kommenterar du invändningarna om att expropriering strider mot folkrätten och skulle bli ohanterligt dyrt?

– Att jag inte alls håller med och att vår uppfattning bygger på omsorg om alla involverade. Expropriering är inget unikt i det här fallet, det förekommer hela tiden, till exempel vid bildande av naturreservat. Vilka värden det gäller nu är väl klarlagt, rent praktiskt vore det inga problem.

– Vad gäller stora kostnader undrar jag bara hur mycket det kommer att kosta när detta smittar över på alla privata markägare. Tänk stora skogsägare som mister rätten att besluta om jakten. Nu pågår fem processer efter att staten har stämts av samebyar, tänk hur stora kostnaderna kan bli i samband med framtida rättsfejder och osäkerhet. Tidöpartierna har ju reserverat sig angående Renmarksutredningens slutsatser. Men hittills är det bara JRF som står för att inlösen krävs fullt ut, säger Solveig Larsson.