Århuskonventionen
FN-konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor.
Källa: Naturvårdsverket
JRF skriver i sitt remissvar bland annat att det i rapporten anges att Naturvårdsverket delar ut bidrag från viltvårdsfonden, bland annat till jägarorganisationer. Det rör sig inte om statliga bidrag, menar JRF, utan om medel i fonden som kommer från jägarna själva, via lösta statliga jaktkort.
Medel – inte bidrag
Vidare anser JRF att det finns problem när rapporten hänvisar till Viltadata som ett digitalt system för miljöövervakning. ”Viltdata drivs av en privat aktör, Svenska Jägareförbundet, och står därmed till stor del bortom statens kontroll”, skriver JRF i remissvaret.
Demokratiskt osäkert
JRF pekar också på problem med att viltförvaltningsdelegationerna innebär att väldigt få personer åläggs att representera ett stort antal människor. ”Viltförvaltningsdelegationerna är ett dåligt verktyg för allmänheten att kunna påverka miljöarbetet”. Det skapar en osäkerhet i demokratin, menar JRF.
Många äro kallade
Från JRF:s synvinkel finns också stora problem med de överklagandeprocesser som möjliggjorts via Århuskonventionen. Som exempel nämns rovdjursjakt där organisationer som inte själva bär kostnader eller problem av djurens närvaro kan överklaga beslut och därigenom försvåra en fungerande förvaltning. JRF menar att kriterierna att klassificeras som en miljöorganisation är alltför vida.
Åt båda håll
Sist men inte minst finns enligt JRF en olämplig rättspraxis vid överklaganden. Ett typexempel, menar JRF, är att det inte finns möjlighet för organisationer att överklaga beslut om licensjakt i syfte att fälla fler djur utan endast i syfte att fälla färre djur. Det måste gå att överklaga i olika riktningar, skriver man i remissvaret.
Det är inte första gången JRF lämnar remissvar gällande Århuskonventionen, 2021 hade man häftig kritik mot artskyddsutredningen.
