”Kannibalism” hos vildrenar gav CWD?

En grupp norska forskare har teorin att den smittsamma avmagringssjukan CWD hos vildrenar i Norge har uppstått genom ”kannibalism”. Det har observerats att vildrenar gärna gnager på levande artfränders horn.

Avmagringssjukan i Norge skiljer sig från den smittsamma CWD-sjukan hos hortdjursviltet i Nordamerika. Varför? undrar forskarna.
Avmagringssjukan härleds till att det är en prionsjukdom, det vill säga en sjukdom som uppstått då proteinerna skadats. 
Galna ko-sjukan uppstod då nötkött blandades in i fodret till korna. Även människor drabbades innan sammanhanget upptäcktes. Ett folk på Nya Guinea drabbades då de rituellt åt hjärnsubstans och andra kroppsdelar vid begravningar. Hos får finns också en likartad sjukdom.

Gnager på andra levande vildrenars horn
Nu har forskarna observerat att vildrenarna ofta gnager på andra levande vildrenars horn.
19 fällda vildrenar på Njordfjella hade infekterat lymfsystem. Den smittsamma varianten av CWD kan även spridas utan ”hornkannibalism”. Nu vill forskarna ha mer forskning för att se om den CWD-varianten uppstod på grunda av gnagandet på horn.
Den utförliga forskarartikeln finns på den norska webbsidan Forskersonen.

Över 2 000 vildrenar sköts
När avmagringssjukan utbröt hos vildrenarna i Norge fälldes många vildrenar. Främst handlade om att ta bort hela populationen med vildrenar på Nordfjella. Drygt 2 000 vildrenar sköts 2017.
Hos vildrenskorna observerades att 90 procent hade horn på vilka en annan vildren gnagt. 
Varför gnager vildrenarna på andra levande vildrenars horn? Det är känt att vildrenarna även gnager på fällda horn och detta skulle kunna bero på mineralbrist.
Oftast är de sjuka prionerna kvar hjärnan, men kan gå ut i kroppen och lymfan, matsmältningstarmen eller ryggmärgen. Forskarna spekulerar i om prionerna gått ut från vildrenars hjärnor via nerver eller växande benmärg. 

CWD uppstår spontant hos äldre älgkor
Avmagringssjukan kan även uppstå spontant. Fyra svenska äldre älgkor har konstaterats ha sådan avmagringssjuka, men denna CWD-variant har inte hittats hos de norska vildrenarna.
De forskare som står bakom teorin om ”hornkannibalism” är Atle Mysterud, CEES, Universitetet i Oslo, Bjørnar Ytrehus, Norsk institutt for naturforskning och Sveriges lantbruksuniversitet, Michael A. Tranulis, Norges miljø- och biovitenskapelige universitet, Geir Rune Rauset, Norsk institutt for naturforskning, Christer M. Rolandsen, Norsk institutt for naturforskning samt Olav Strand, Norsk institutt for naturforskning.
Deras artikel på engelska finns här:

 

Lars Sönnergren
Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på print
Dela på email
Ämnen i artikeln
Liknande artiklar
Hämtar artiklar ...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Fyll i din e-postadress och godkänn villkoren så får du automatiskt ett mejl varje dag med de senaste nyheterna.

Opinion

Hämtar artiklar ...