Slutsatsen, skriver MSB i ett pressmeddelande, är att själva smittbekämpningen var effektiv men att de samhälleliga konsekvenserna blev omfattande och delvis bristfälligt hanterade.
Sjukdomen, som inte smittar människor men kan slå hårt mot livsmedelsproduktionen, upptäcktes efter att en jägare rapporterat döda och sjuka vildsvin. För att stoppa spridningen infördes en smittad zon med omfattande restriktioner, däribland jaktförbud och avspärrade skogsområden. Detta påverkade både företag och privatpersoner i de berörda kommunerna.
Bra samverkan
Enligt MSB fungerade samverkan mellan centrala smitthanterande aktörer – som Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA och jägareförbunden – väl och bidrog till att viruset kunde bekämpas effektivt.
Däremot var hanteringen av de samhälleliga konsekvenserna svagare. Utvärderingen pekar på oklara roll- och ansvarsfördelningar, en otydlig roll för länsstyrelserna och avsaknad av en central aktör som tog ansvar för att stötta företag som indirekt drabbades av restriktionerna. Vissa smittskyddsåtgärder upplevdes också som oproportionerliga, enligt flera aktörer.
Utvärdering nödvändig
– Varje kris rymmer viktiga lärdomar. Systematisk utvärdering är avgörande för att vi ska kunna stärka samhällets beredskap inför framtiden, säger Sanne Wintter, ansvarig utredare på MSB.
MSB:s utvärdering har genomförts på initiativ av Jordbruksverket och SVA.
Hade kunnat undvikas helt
Mikael Hultnäs är riksviltvårdskonsulent på Jägarnas Riksförbund, JRF, och tycker att det är roligt att även jägarna nu får välförtjänt beröm av MSB för sina insatser under utbrottet av afrikansk svinpest, ASF.
– Vad jag däremot saknar i utvärderingen är att utbrottet över huvud taget inte hade behövt hända om man tagit våra varningar två år innan utbrottet på allvar.
