Inrikesminister Mikael Damberg (S) får stå till svars i riksdagen om Polismyndighetens planer på att förbjuda ”rörligt skytte” på skjutbanorna. Den nya författningssamlingen slår främst mot de dynamiska skyttarna, men även jägare som övar praktiskt jaktskytte på skjutbanan får hålla sig stilla i så fall.
Foto: Anders Ljung Inrikesminister Mikael Damberg (S) får stå till svars i riksdagen om Polismyndighetens planer på att förbjuda ”rörligt skytte” på skjutbanorna. Den nya författningssamlingen slår främst mot de dynamiska skyttarna, men även jägare som övar praktiskt jaktskytte på skjutbanan får hålla sig stilla i så fall.

Rörligt skytte kan förbjudas

Polisen laddar för att ta fram en ny FAP, författningssamling, som förbjuder rörligt skytte. Alla skyttar måste vara stilla på skjutbanan i samband med att skott avlossas. Arbetet med att ta fram nya regler för skjutbanor är oroande, tycker Sten Bergheden, M-riksdagsledamot från Skaraborg

– Polisen jobbar tydligen fram nya regler som allvarligt kan försvåra tränings- och tävlingsskytte. Nu måste regeringen och riksdagen reagera så att inte detta påverkar våra möjligheter att träna och tävla på våra skyttebanor, kommenterar han.
M-politikern tycker att tjänstemännen på Polismyndigheten siktat in sig på fel mål.

Även träning för jägare berörs
– Varför ser polisen över detta då det inte är några problem idag? Varför vill man göra begränsningar som hotar visa skyttesporter som dynamiskt skytte? Men även skidskytte och träning för jägare berörs. Varför ska man begränsa skjutpositionerna? undrar Sten Bergheden.
Sveriges sportskyttar, jägare, poliser och det svenska försvaret är beroende av det finns bra och fungerande och tillgängliga skjutbanor över hela landet för träning och tävling, konstaterar M-riksdagsledamoten.

”Fungerar bra som det är”
”Arbetet med att ta fram en ny FAP får inte på något sätt äventyra våra jägares, våra sportskyttars, polisens eller det svenska försvarets möjligheter att utöva sitt tränings- och tävlingsskytte. Våra skjutbanor fungerar bra som det är och har i dag höga säkerhetskrav och skyddskrav, och olyckor är mycket sällsynta. Det är mycket viktigt att vi inte på något sätt försvårar för träning och tävlingsverksamhet med att lägga orimligt höga krav på våra skjutbanor”, skriver Sten Bergheden med adress till inrikesminister Mikael Damberg (S).
Den skriftliga frågan är:
”Vad avser statsrådet att göra för att en ny FAP inte på något sätt ska försvåra eller äventyra skytteverksamheten för sportskyttar, jägare, poliser och det svenska försvaret och deras möjlighet att utöva sin träning och sin tävlingsverksamhet?”
Mikael Dambergs svar ska komma senast på onsdag.

Andra dråpslaget mot skyttet
Signalerna om nya skjutbaneregler kan ge det andra dråpslaget mot de dynamiska skyttarna. Det första var att lagrådsremissen om en ny vapenlag som på flera punkter går längre än vad som krävs av EU:s vapendirektiv.
Vissa halvautomater med löstagbara magasin flyttas upp i kategori A, i samma klass som förbjudna automatvapen. Det går att få licens på dessa vapen, men effekten blir att dessa tävlingsskyttar från andra EU-länder inte kan resa med sina vapen till Sverige.

”VM kan inte hållas i Sverige”
– Det kan konstateras att detta är mycket allvarligt. Ett exempel på konsekvenserna är att – om detta skulle bli verklighet – det VM i dynamiskt skytte som Sverige står värd för i augusti inte skulle kunna genomföras då de tävlandes vapen i praktiken inte skulle gå att ta in i landet, kommenterar forskaren Erik Lakomaa, som följt vapenfrågorna i Sverige och EU.
Den som skrivit lagrådsremissen om det svenska genomförandet av EU:s senaste vapendirektiv har uppmärksammats på dessa problem, men avfärdar frågan så här kryptiskt i remissen:

”Endast en följd av omklassificering”
”Bland annat framförs att omklassificeringen av vissa halvautomatiska skjutvapen innebär problem vid internationellt tävlande för målskyttar, på grund av att vapen i kategori A inte får tas med på flygplan och att överföring av sådana vapen mellan medlemsstater är omgärdat av en omfattande byråkrati. Med anledning av synpunkterna finns det anledning att poängtera att det vid genomförandet av ändringsdirektivet inte finns någon möjlighet att påverka den omklassificering som skett genom ändringsdirektivet. Förslagen i detta avsnitt är endast en följd av den omklassificering som gjorts och går inte utöver vad som krävs för att genomföra ändringsdirektivet i denna del. Vidare har regeringen inte anledning att generellt ta ställning till hur klassificeringen till de olika kategorierna ska göras, annat än när det föranleds av de framlagda förslagen.”