Foto: Shutterstock Efter ett liv som jägare är Valter Lindmark rädd för att hans ärvda bössor aldrig kommer att vandra vidare till nästa generation: "Kommer polisen att förstöra dem? Det här tar på psyket, jag är ju ingen ungdom längre."

Skrotade gammal bössa – hotas av indragna vapentillstånd

Valter Lindmark i Örnsköldsvik ville göra sin svåger en tjänst och hjälpa honom att skrota en uttjänt gammal bössa. Ett år senare fälldes han för vapenbrott, i dag kom beskedet att polisen överväger att dra in alla hans vapentillstånd.

Det var i februari som Jakt & Jägare skrev om 77-årige Valter Lindmark som i juli 2020 ville hjälpa sin svåger att skrota en ombyggd gammal Mauser.

Stationen var stängd

De båda skrev ett låneintyg och Valter Lindmark åkte ner till polisstationen i Vilhelmina där svågern bor. Men stationen var stängd och Valter Lindmark kontaktade polisen i Örnsköldsvik där han själv bor och fick besked om att han kunde komma in och lämna vapnet nästa dag.

– Jag gjorde det och tänkte sedan inte mer på saken, men efter ett år hörde polisen i Vilhelmina av sig och sa att jag och svågern skulle åtalas för vapenbrott.

Resultatet blev en kortfattad dom som inte gav mycket ledning till hur rätten resonerade. Men de båda svågrarna dömdes för ett ringa vapenbrott till dagsböter – 7 200 kronor för Valters del och 2 800 kronor för svågerns del.

”La det bakom mig”

– Jag la det bakom mig, jag förstod inte vad som hänt och gör det inte i dag. Men det var skönt att ha det avklarat och gå vidare, säger Valter Lindmark.

Men så kom nästa kalldusch.

I dag, måndag, damp ett brev från polisens rättsavdelning ner i Valters brevlåda. I det konstateras att Valter den 22 juli 2020 gjorde sig skyldig till ett ringa vapenbrott, sedan står att en förutsättning för innehav av vapen är att ”sökanden gjort sig känd som pålitlig, omdömesgill och laglydig”.

Ifrågasatt lämplighet

Polisen överväger därför att återkalla tillstånd för fyra klass 1 vapen och tre klass 2 vapen.

Avslutningsvis skriver handläggaren:

”Polismyndigheten har därför ifrågasatt din lämplighet som vapeninnehavare. Innan slutligt beslut fattas lämnas du tillfälle att yttra dig i ärendet.”

Obegriplig situation

För Valter Lindmark är situationen obegriplig och han låter upprörd då han säger:

– Under mina 77 år är det värsta jag gjort att åka dit för en fortkörning. I tioårsåldern började jag följa med far ut i skogen och jaga. Tre av mina bössor är arvegods och jag hoppades att de skulle fortsätta att gå i arv till mina barn som också jagar.

Han fortsätter:

– Men nu vet jag inte. Kommer polisen att förstöra dem? Det här tar på psyket, jag är ju ingen ungdom längre.

Framför allt tycker Valter Lindmark att myndigheternas prioriteringar är märkliga.

– Här gör jag en välgärning som hjälper till att ta bort ett vapen och utsätts för det här. Kanske kommer jag aldrig mer att få jaga.