De danska bisamråttorna är få till antalet, nu vill myndigheterna att arten ska utrotas helt.
Foto: Shutterstock De danska bisamråttorna är få till antalet, nu vill myndigheterna att arten ska utrotas helt.

Dna-spårning av danska bisamråttor

I Danmark tar man nu ta hjälp av Holland för att kartlägga dna-spår efter invasiva bisamråttor i danska vattendrag. Målet är att på sikt utrota arten.

De danska bisamråttorna finns främst kring gränsstaden Padborg på södra Jylland samt kring Vidå som rinner ut i Vadehavet i väster.
Bisamråttan har observerats i gränstrakterna vid Danmark och Tyskland sedan 1989.

Ytterst få djur
Men ännu finns det bara ett fåtal individer i Danmark, vilket skulle öka möjligheterna att bekämpa bisamråttan och helt utrota djuret – problemet är att ingen säkert vet var bisamråttorna håller till.
Men i Holland har man utvecklat en teknik som går ut på att vattenprover dna-analyseras för att fastställa om bisamråttor finns i provområdet.
Utrustning har köpts in till Danmark och i maj 2021 samlade man prover från Vidå, enligt Jägareförbundet i Danmark.
Resultatet visade att finns bisamråtta i området, men de är ytterst få till antalet.

Risk att få in fler
2019 inrapporterades endast tio fällda bisamråttor till viltstatistiken i Danmark, men man anser inte att statistiken är kvalitetssäkrad. Risken för att få in fler bisamråttor i landet bedöms som hög då de finns i stor mängd i Europa.
Till exempel fälldes sammanlagt 120 679 bisamråttor i tyska förbundslandet Niedersachsen, enligt Jägarförbundet i Danmark.

Skydda skyddsvallarna
I Nederländerna används årligen 33 miljoner euro för att bekämpa bisamråttor och skydda vallsystemet mot havet så att det inte grävs sönder.
Miljöstyrelsen i Danmark vill för att bättre kartlägga bisamråttan få in rapporter från jägare som ser eller fäller bisam. Då bisamråttan räknas som ett invasivt skadegörande vilt får den jagas året runt i Danmark.

Invandrade från Finland
Enligt Naturvårdsverket finns den huvudsakliga svenska populationen idag söder om Höga Kusten. Utan åtgärder antas den kunna fortsätta att sprida sig, även längre söderut.
Bisam infördes av människan till Finland i början av 1900-talet, och invandrade därifrån till norra Sverige omkring 1950. Bisam har tidvis varit talrik i Norrbotten och Västerbotten, men har på senare år i stort sett försvunnit i stora delar av det tidigare utbredningsområdet, troligtvis på grund av någon sjukdom.