Förvaltning

Det är en solig och varm morgon i slutet av april. Anders Winell, Anders ”Bubben” Nilsson och jag träffas på fiket Rosenhill i Grödinge på Södertörn och går igenom förutsättningarna. Vi ska till trakt 53 som ligger i närheten.

De är kanske allra bäst lämpade, är vana vid att vara ute i naturen och kan läsa sin karta. För fjärde gången är orienterare engagerade i älginventeringen på Södertörn i Stockholms län.

Efter några års nedgång ökar nu åter vildsvinsstammen. Under förra året fälldes uppskattningsvis minst 130 000–140 000 vildsvin i landet, vilket är cirka 30 procent fler än 2023. Viltolycksstatistiken pekar på en ännu kraftigare uppgång och mycket talar för att vildsvinsstammen fortsätter att öka.

Jakt handlar ofta om att hjälpa naturen att upprätthålla en balans som låter vilt och människor dela på våra stora skogar till båda parters fördel. Med målet att förstå hur vi bättre kan förvalta vår älgstam undersöker Erik Wallén hur jakt, rovdjur och skogsskötsel påverkar älgen.

Licensjakten på lodjur bygger på den inventering som utförs av landets länsstyrelser. I de flesta län är besluten om tilldelning relativt jämnt fördelade mellan åren. Men inte överallt, ett län sticker ut rejält. I Östergötland blir det ingen jakt alls i år. För två år sedan skulle 28 lodjur fällas. Vad hände egentligen?

I drygt tio år har tjädrar och orrar från norra Sverige exporterats till Tyskland, Polen samt Holland och Belgien. Syftet är att stärka de lokala populationerna och i några fall också att återintroducera skogshönsen på den europeiska kontinenten. Men fångsten av framför allt tjädrar på norrländska skogsvägar har lokalt kritiserats hårt av jägare och ortsbor.

Ett fantastiskt vilt att jaga, som har berikat många jägares liv. Men samtidigt ett rejält problem för lantbruket. Enligt statistiken står dovvilt för en stor del av det sammanlagda skadetrycket i växande grödor. Går det att hitta en balans? Det är en av frågorna. Men den akuta frågan är hur de för stora, lokala stammarna ska minskas.

För att kunna skapa en genomtänkt och effektiv viltförvaltningsplan krävs kunskap om hur mycket vilt som faktiskt finns inom ett område. Då behövs inventering. Räkna spillning är ett sätt, samtidiga observationer är ett annat, att räkna vilt från helikopter ett tredje. Nu finns också en teknik som är effektiv, snabb och dessutom relativt billig: drönare som läser kroppsvärme.

Gässen ökar explosionsartat och därmed också skadorna för jordbruket. Enligt LRF:s beräkningar orsakade gässen skador för cirka 130 miljoner kronor under 2023, vilket är en ökning med mer än 50 procent jämfört med 2020. Samtidigt pekar mycket på att intresset för gåsjakten minskar bland jägarna. Det är en ekvation som inte går ihop.

En svensk jakt- och viltvårdsmyndighet och ny jaktlag är på gång, utredningsarbetet pågår. Men hur är viltförvaltningen organiserad i våra grannländer? Mycket förenar, samtidigt som skillnaderna är stora.