Miljödepartementet har låtit Kemikalieinspektionen skissa på sex olika sätt att använda ekonomiska styrmedel mot blykulor vid jakt och skytte trots att blyförbudet har slopats. Bland annat en blyskatt och miljöavgifter för landets skyttar och jägare diskuteras.
Även om frågan ligger hos miljödepartementet betonar Eskil Erlandsson att det sedan blir ett regeringsbeslut. Då tänker han försöka stoppa miljöavgifterna.
Först krävs bra alternativ
– Det är en viktig princip att miljöavgifter används när det finns alternativ som är minst lika bra, säger Eskil Erlandsson.
Ammunition ska vara möjlig att använda både ur praktiskt och ekonomisk synvinkel, anser han.
Det är viktigt att jägare har råd med ammunition.
– De ska kunna öva på ett förnuftigt sätt och vid jakt ska döden vara omedelbar och effektiv. Skadskjutningarna ska minskas så mycket som möjligt. Därför vill jag inte se miljöavgifter så länge det inte finns bra alternativammunition, förklarar jordbruksministern.
Till JRF-stämman har Eskil Erlandsson med sig stabschefen Magnus Kindbom, som ansvarar för jaktfrågorna på jordbruksdepartementet.
Det har visat sig att Sveriges grannar inte alls är lika generösa att släppa in jägare från andra EU-länder på statlig mark. Men det innebär inte att det blir en omprövning av reglerna för småviltjakten i de svenska fjällen.
Grannländer anmäls till EU
Enligt Magnus Kindbom handlar det främst om att grannländerna hittills inte blivit anmälda till EU och granskade.
– I så fall får vi se vad utfallet blir. Svenska jägare är troligen på gång att anmäla flera fall till EU. Det gäller både den finska och danska sjöjakten, säger Magnus Kindbom.
Om den nya älgjaktsutredningen har Magnus Kindbom inte så mycket mer att säga än att han bekräftar att älggruppens förslag om skrotade licensområden till förmån för stora förvaltningsområden finns med i utredningsuppdraget.
En viktig aspekt är att bättre inventeringsunderlag kan ge enklare beslut om älgjakten, enligt Magnus Kindbom.
Beslut om att införa regional rovdjursförvaltning på länsstyrelsenivå kan vara klart redan den första juli nästa år, hoppas jordbruksministern.
Har hindrat inflytande om rovdjuren
Hittills har länsstyrelserna i varglänen gjort allt de kunnat för att bland annat undvika inflytande från de regionala rovdjursgrupperna när de regionala målen för rovdjursstammarna skulle fastställas.
Enligt Eskil Erlandsson kommer Naturvårdsverket att få titta på hur den regionala rovdjursförvaltningen ska utformas.
– Det gäller att ta fram en modell så att det blir inflytande från intresseföreningar som företräder naturvärden och jägare. Det är viktigt att de kommer till tals, säger han.
– Det måste även finnas möjligheter för lokalbefolkningen att få in synpunkter om trygghet. Det gäller även djurägare om vilken täthet man kan ha när det gäller rovdjursstammarna.
Det har riktats kritik mot att ersättningarna till jägare som gör eftersök på trafikskadat vilt ska finansieras med hjälp av jägarnas egna jaktkortsavgifter, som går in i viltvårdsfonden.
Slipper vänta på ersättning
– Det är att sätt att slippa vänta med att införa ersättningar för eftersöken, kommenterar Eskil Erlandsson.
På sikt är tanken att jägarnas eftersök ska finansieras med hjälp av trafikförsäkringarna, som först ska utredas.
– Det här är alltså bara en övergångslösning. Vår avsikt är att de som orsakar skador ska betala för sig. Det är en viktig principfråga.
Hittills finns inget som tyder på att den utökade rätten att skjuta stora rovdjur, som tänker gå till attack mot tamdjur även utanför hägn, har missbrukats.
Därmed tyder det mesta på att ändringen av paragraf 28 blir permanent efter den tvååriga provperioden.
– Det har fungerat precis som vi förutspådde. Vi ska kunna ta ett beslut i god tid innan den tvååriga försöksperioden går ut, säger Eskil Erlandsson.
Två vallöften infriade
I så fall innebär blyfrågan och paragraf 28 att två vallöften till jägarna definitivt infrias.
När det gäller återinförandet av den tidiga morkullejakten kan det dröja ända till 2010 då EU-kommission väntas ta fram nya direktiv.
– Även maxtak i Sverige för till exempel lodjur och björn blir sifferdiskussioner som har att göra med EU-direktiven, säger Magnus Kindbom.
– Det stora problemet är att listan med olika arter inte har ändrats på 15 år trots att det skulle ha gjorts regelbundet. Sedan dess har det tillkommit dubbelt så många länder. En del av dem har stora rovdjursstammar, tillägger han.
Lovar att stärka jaktens ställning
Under sitt tal vid invigningen av JRF-stämman lovar centerpolitikern Eskil Erlandsson att jobba för att jaktens ställning ska bli så bra som möjlig.
God förvaltning kräver god lokal kännedom.
– Det ska finnas möjligheter att själv påverka beslut om jaktbara arter, tilldelning av älg och även arter som björn och lo.
– Med ökande rovdjursstammar behövs en regional förvaltning som tar beslut i nära samförstånd med regionala intressenter. Rovdjuren är en stor landsbygdsfråga, konstaterar jordbruksministern.
– Med regional förvaltning kan fler medborgargrupper få insyn i rovdjursförvaltningen, tillägger han.
– När det gäller rovdjuren finns ett rejält åskmoln som vi behöver hjälp med att blåsa bort. Stärkt medbestämmande kräver bra inventeringar av rovdjuren. Men redan i dag skulle vi kunna ha generösare tilldelningar om det inte vore för den illegala jakten. Den gör att myndigheterna tvingas ta till större marginaler vid beslut om skyddsjakt, påpekar Eskil Erlandsson.
Stöder sig på ledare i Jakt & Jägare
– I Jakt & Jägares ledare skrev Conny Sandström att varje illegalt avlivat rovdjur innebär ett djur mindre i den legala jakten. Det är bara resursslöseri om man inte kan ta vara på skinnet eller köttet på ett djur som grävs ned enligt SGT, skjut gräv och tig, tycker jordbruksministern.
Klimathotet har å andra sidan bidragit till att stärka jaktens anseende, anser han.
– Jakt ger utmärkt viltkött som produceras helt utan den miljöpåverkan som andra livsmedel har. Viltkött är klimatsmart, vilket vi ska framhålla i debatten. Det stärker jaktens betydelse i samhället.