Hur många vargar som kan skjutas i Sverige i vinterns licensjakt är inte så lätt att klura ut om man bara läser rapporten Naturvårdsverket beställde av vargforskarna.
Foto: Shutterstock.com Hur många vargar som kan skjutas i Sverige i vinterns licensjakt är inte så lätt att klura ut om man bara läser rapporten Naturvårdsverket beställde av vargforskarna.

Rävspel bakom vargsiffror

Verket vill inte ha specificerat hur stor vargjakten kan bli

Naturvårdsverkets personal vill inte att de svenska vargforskarna ska fastslå en siffra på hur många vargar som kan skjutas i vinterns vargjakt.
– De vill inte ha fasta siffror som människor ”låser fast sig vid”, säger vargforskare Olof Liberg.

Just nu sitter tjänstemännen på de svenska länsstyrelserna i varglänen och grubblar på hur stor licensjakten på varg kan bli 2016. För att jakten ska bli ”lagom” stor har de till sin hjälp ett dokument på drygt 30 sidor som framställts av Grimsöforskarna Håkan Sand, Olof Liberg och Guillaume Chapron.

Svåröverskådlig rapport
Det är en komplicerad rapport som är svår att överskåda. Forskarna räknar i olika tabeller på olika sannolikhetsfaktorer.
Enligt Olof Liberg beror den komplicerade rapporten på uppdragets utformning, som bestämdes av Naturvårdsverkets personal:
”Vargforskningsprojektet Skandulv uppdras att med utgångspunkt från populationsstorleken 2015/16 och efter jakt 2016, beräkna hur stor beskattningen kan vara 2017 för att efter eventuell jakt få en minskning, en nolltillväxt eller en ökning av populationen 2017 jämfört med populationsstorleken 2016 efter jakt och annan känd dödlighet (skyddsjakt, olyckor etc).
Resultaten redovisas i hur många vargar som kan fällas för att uppnå en minskning, 0% i tillväxt, 1%, 2%, 3% osv till full tillväxt (ingen jakt).
Vidare ska Skandulv undersöka vad som strukturellt har förändrats i populationen från föregående år och förklara vilka tänkbara orsaker som finns till detta samt hur årets inventeringsresultat stämmer överens med fjolårets beskattningsmodelleringar”, skriver Naturvårdsverkets tjänstemän till vargforskarna.
– Från början leverade vi siffror på hur många vargar som kan skjutas. Det ville Naturvårdsverket inte ha utan vi fick ta bort siffrorna, berättar Olof Liberg.

• Er rapport kom till Naturvårdsverket den 1 juli och jag har inte sett att den refererats i ett enda media. Beror det på att ingen begriper vad det står i rapporten?
– Det är klart att det hade underlättat för läsaren om vi kunnat presentera faktiska siffror, men det ville inte Naturvårdsverket ha, säger Olof Liberg.

Mellan 42 och 53
Han hjälper dock Jakt & Jägare att göra en tolkning av materialet i rapporten. Svaret är att Liberg och hans kollegor anser att mellan 42 och 53 vargar kan skjutas för att tillväxten ska vara noll i förhållande till föregående år.
Då räknar forskarna med 17 procents tillväxt, vilket varit fallet de senaste fem åren. Skulle man istället räkna på 21 procents tillväxt, vilket genomsnittet varit de senaste tio åren, är större jakt möjlig.

Vad händer om 70 vargar skjuts?
Tabellerna visar dock en hel del intressanta uppgifter för den som klarar av att tränga in i dem. Exempelvis visar forskaren Guillaume Chapron att det är nio procents sannolikhet att stammen hamnar under 275 djur om 70 vargar får fällas i vinter.
Vad den minskade tillväxten vargstammen de senaste åren beror på, det vet inte forskarna. De skriver:

Varför lägre tillväxt?
”Mot bakgrund av ovanstående data och uppgifter drar vi slutsatsen att det inte finns någon tydlig enskild faktor som kan förklara senaste årets låga tillväxt. Det är inte troligt att varken omfattning av inventeringsinsats eller negativa inavelseffekter har bidragit till detta. Mera osäkert är hur omfattningen av sjukdomar och illegal jakt har bidragit till detta. Vi kan inte heller bortse från möjligheten av begynnande täthetseffekter inom det nuvarande vargutbredningsområdet. Återstående faktorer såsom omfattningen av lagligt jaktuttag och demografiska slumpeffekter har båda troligen bidragit till den lägre tillväxten”, står det i rapporten.

Förklarar ”täthetseffekter”
Liberg förklarar vad som menas med ”täthetseffekter”:
– Det är möjligt att minskningen i stammen hänger samman med att vandrande ungvargar inte får plats i kärnområdena för den svenska vargstammen. Det finns helt enkelt inte plats. Följden blir att en hel del av dem vandrar till Norge och renskötselområdet och blir skjutna där, säger Olof Liberg.
Senast den 1 oktober ska länsstyrelserna i varglänen meddela hur stor vargjakt de vill tillåta i Sverige i vinter.

Läs hela forskarrapporten här.