JRF-distrikten i den Mellansvenska samverkansgruppen i viltvårdsfrågor har gjort ett nytt utspel på egen hand. Brevet skickades till regeringen den 23 januari.
Gruppen hävdar att länsstyrelserna inte klarar skyddsjaktsfrågorna när förtvivlade skogsägare behöver hjälp för att stoppa betesskadorna.
Flera skräckexempel
– Skogsstyrelsen har i vissa fall konstaterat 100 procentiga skador på tallungskogen utan att länsstyrelsen beviljat skyddsjakt. Det finns många exempel där drabbade skogsägare inte kan uppfylla de krav som skogsvårdslagen stadgar på grund av att länsstyrelserna nekar skyddsjakt, kommenterar Bernt Lindqvist, talesman för vargbältsgruppen inom Jägarnas Riksförbund.
Skogsstyrelsen har ansvaret för de svenska skogarna. Då är det naturligt att den myndighet som har specialkompetens i skogsvårdsfrågor även har ansvaret för den skyddsjakt på klövvilt som behövs.
Skogsstyrelsen har ansvaret för de svenska skogarna. Då är det naturligt att den myndighet som har specialkompetens i skogsvårdsfrågor även har ansvaret för den skyddsjakt på klövvilt som behövs.
”Kan rädda stora värden”
– Det kan rädda stora värden för både enskilda skogsägare och samhället. I skrivelsen anförs att skogsvårdslagen självklart skall gälla och tillämpas även i fråga om viltskador, förklarar Bernt Lindqvist.
Dessutomkräver JRF-distrikten att B-licenserna får vara kvar. Gruppen framhåller att jakten på
B-licenserna, som ersatte generellområdena i början av 1990-talet, under de gångna 35 åren
fungerat lika bra som jakten på storlicenser och älgskötselområden.
– Enda skillnaden har varit att älgskadorna varit mindre där det lokalt varit större inslag av B-licenser i jakten. Dessutom har B-licenserna varit praktiskt taget gratis, då regler och tilldelning varit förutbestämd och inte medfört någon kostnadskrävande administration, argumenterar Bernt Lindqvist.
Dessutomkräver JRF-distrikten att B-licenserna får vara kvar. Gruppen framhåller att jakten på
B-licenserna, som ersatte generellområdena i början av 1990-talet, under de gångna 35 åren
fungerat lika bra som jakten på storlicenser och älgskötselområden.
– Enda skillnaden har varit att älgskadorna varit mindre där det lokalt varit större inslag av B-licenser i jakten. Dessutom har B-licenserna varit praktiskt taget gratis, då regler och tilldelning varit förutbestämd och inte medfört någon kostnadskrävande administration, argumenterar Bernt Lindqvist.
Ger skyhöga kostnader
Det nya systemet för älgjakten kommer att medföra skyhöga kostnader som drabbar både markägarna och jägarna, konstaterar han.
– Till detta kommer att grundlagsskyddet för enskild äganderätt och rådighet över privat mark åsidosätts i det nya älgjaktssystemet. Därför kräver JRF-distrikten att i vart fall den väl fungerande och kostnadsfria jakten på B-licensområden behålls och får bedrivas
även fortsättningsvis, avslutar talesmannen för gruppen.
– Till detta kommer att grundlagsskyddet för enskild äganderätt och rådighet över privat mark åsidosätts i det nya älgjaktssystemet. Därför kräver JRF-distrikten att i vart fall den väl fungerande och kostnadsfria jakten på B-licensområden behålls och får bedrivas
även fortsättningsvis, avslutar talesmannen för gruppen.