Anders Broby är missnöjd med de regler som länsstyrelsen i Stockholm ställt upp för skyddsjakten på en varg i Sjundareviret. Bland annat sätter länsstyrelsen stopp för användning av löshund.
Foto: Shutterstock och privat, fotomontage Anders Broby är missnöjd med de regler som länsstyrelsen i Stockholm ställt upp för skyddsjakten på en varg i Sjundareviret. Bland annat sätter länsstyrelsen stopp för användning av löshund.

Skyddsjaktsbeslut räddar Sjundavargen

Jaktledaren: Finns ingen logik i reglerna

Länsstyrelsen i Stockholm har satt upp regler som i praktiken innebär att skyddsjakten på en varg i Sjundareviret har små förutsättningar att lyckas. Löshund får inte användas och jägare som är ute på annan jakt får inte skjuta vargen.
– De här frågorna har drivit upp mitt blodtryck de senaste månaderna. Det finns ingen logik i reglerna, säger jaktledaren Anders Broby.

Jakten på en varg har pågått sedan 3 maj och är resultatlös. Anledningen är de stora svårigheter som vargjakt på barmark innebär.
– Jag skulle vilja använda löshund och låta jägare som är ute på annan jakt skjuta om det kommer en stänkvarg. Jag har diskuterat saken ingående med länsstyrelsens personal men utan att de ändrar sitt beslut, berättar Anders Broby.

Tror inte jakten lyckas
Han håller för sannolikt att vargen kommer att överleva skyddsjakten, som pågår till den 30 november.
– Just nu är skogen full av jägare men utan att vi kan använda oss av deras hjälp. Om de ser en varg och vi får en rapport är det inte mycket vi kan göra. Skulle någon annan jakthund plötsligt stöta fram en varg till våra jägare, blir det garanterat polisutredning, husrannsakan och beslagtagna vapen. Det är jag inte beredd att ta, säger Anders Broby.

”Bara trams”
Argumentet han fått emot att använda löshundar i skyddsjaktslaget, och att låta exempelvis älgjägare skjuta vargen, är att jakten då inte är strikt kontrollerad.
– Det finns ingen logik i reglerna, det är bara trams, tycker jag, säger Anders Broby.

Inte insatt i hur jakt fungerar
Göran Åström är miljödirektör på länsstyrelsen i Stockholm och förklarar att han inte är insatt i hur jakt fungerar.
– Jag försöker förhålla mig till vad länsstyrelsens jurister, personal på Naturvårdsverket och jaktkunnig personal på länsstyrelsen säger. Det är därför reglerna ser ut som de gör, säger Göran Åström.

Kontrollerad jakt
Allt handlar om att jakten ska vara kontrollerad, att det inte ska finnas risk för att flera vargar än en skjuts.
– Villkoren för hundanvändning har vi hämtat från det Naturvårdsverket skrev 2015, som bygger på erfarenheter från Värmland. Där skrivs att hunden ska hållas i band tills en varg är avskiljd, så att jakten sker under kontrollerade former, säger Göran Åström.

• På vilket sätt kan jakten bli okontrollerad genom att löshund används i Sjundareviret?
– Ja, vi vill ju inte ha någon drevjakt… Men jag är ingen jägare själv, du måste prata med mina jaktkunniga kollegor. Förmodligen handlar det om att man inte skulle ha koll på situationen. Så har jag fått det beskrivet för mig, svarar Göran Åström.

Köper inte argumentationen
Anledningen till att länsstyrelsen inte tillåter att exempelvis älgjägare i Sjundareviret skjuter en varg handlar också om kontroll.
– Då ökar risken för att fler vargar skjuts, säger Göran Åström.
Anders Broby köper inte den argumentationen.
– De som gett länsstyrelsen rådet att exempelvis säga nej till hundanvändning vill nog inte att vargen ska skjutas, säger Broby.

Ny modell för ersättning
Skyddsjakten i Stockholm är ännu ett exempel på hur olika länsstyrelserna i landet hanterar avlivning av skadegörande vargar.
I några fall, exempelvis skyddsjakten i Skultuna, fick samtliga jägare fullt betalt. I de flesta fall är det dock jaktledaren som ersätts och jägarna jobbar gratis.
I Stockholm har länsstyrelsen beslutat att varje deltagande jägare ersätts med ungefär 5 000 kronor.
Notan för skyddsjakten i Stockholm är i nuläget uppe i cirka 200 000 kronor. Den 30 november, när jakten tar slut, kommer skyddsjakten att ha kostat 280 000 kronor.