• Jaktkryssningen

Dovhjort med levandevikt 80 kilo skjuten efter brunsten på nära håll (30 meter) i vänstra bogleden med .30-06 och en 11,6 grams Norma Oryx. Djuret stod med full bredsida. Träffen markerad med mässingsstift. Notera att blödningarna mellan hinnorna sträcker sig längst hela bröstkorgen, på bogen utsida och upp i nacken. Omfattande blödningar mellan hinnor och muskelgrupper i bogpartiet är vanligt på dovhjortar som förbrukat en stor del av sina fettreserver under brunsten.

Vänsterbogen öppnad från insidan och vävnaden som täcker bogbladet och överarmsbenet är lagt åt sidorna. Ingen skulle nog tänka tanken att ens försöka bärga några hekto kött från den här bogen. För att skaffa en överblick av hur blysplitter kan sprida sig vid en direktträff i en bogled användes ett analysinstrument Niton XRF med en mätnoggrannhet av 1 mg/kg.
Mätpunkterna är markerade med mässingsstift. Resultatet står på de vita lapparna och värdena 121 mg och 97 mg skulle om vävnaden läggs tillbaka på sin rätta plats vara i direkt anslutning till den sönderskjutna bogleden. Mätytan är liten på den här typen av instrument. Hypotesen var att en direktträff i grova ben skulle generera ett moln av mindre blyfragment spridda runt skadan som skulle kunna ge mätvärden. De platser som gav indikation på förekomst av metalliskt bly var få på bilden är de markerade med < 1 (mindre än 1 milligram per kilo). Spridningen av anmärkningsvärda mängder av metalliskt bly är som framgår begränsad men kött som har skador i den här omfattningen ska självklart kasseras i sin helhet.

Fortsatt blyhets mot jägarkåren

KrönikaPublicerad: 2014-10-16 14:13

I nya rön om bly i viltkött har Livsmedelsverket och Svenska Jägareförbundet börjat göra skillnad på metalliskt bly och vattenlösliga blyföreningar. Det blir ändå svårt att få tillbaka förtroendet för vilt som nyttig mat, då tidigare rapporter skapat obefogad oro för bly i viltkött, skriver Christer Holmgren. 

Livsmedelsverket och Svenska Jägareförbundets nya råd för att minska bly i viltkött, som publicerades den 7 oktober, var betydligt mer återhållsamma jämfört med tidigare brösttoner. 
I de senaste utredningarna som är grund för råden och gavs ut den 1 oktober har man dock i vissa avsnitt inte alla, i motsats till tidigare larmrapporter så smått börjat fundera över att det är skillnad mellan metalliskt bly och vattenlösliga blyföreningar, det vill säga den enda kemiska formen av bly som kroppen till viss del faktiskt kan absorbera. 
Men det ändrar inte på det faktum att den nya och tidigare förda skräckpropagandan skapat misstro mot viltkött bland allmänheten och onödig oro hos jägarfamiljer.
Något som också effektivt torpederat Svenska Jägareförbundets och förre landsbygdministerns Eskil Erlandssons satsning på det storslagna projektet ”Matlandet Sverige” där marknadsföring av viltkött till en icke jagande allmänhet var en viktig del. 

Vänsterbogen öppnad från insidan och vävnaden som täcker bogbladet och överarmsbenet är lagt åt sidorna. Ingen skulle nog tänka tanken att ens försöka bärga några hekto kött från den här bogen. För att skaffa en överblick av hur blysplitter kan sprida sig vid en direktträff i en bogled användes ett analysinstrument Niton XRF med en mätnoggrannhet av 1 mg/kg.
Mätpunkterna är markerade med mässingsstift. Resultatet står på de vita lapparna och värdena 121 mg och 97 mg skulle om vävnaden läggs tillbaka på sin rätta plats vara i direkt anslutning till den sönderskjutna bogleden. Mätytan är liten på den här typen av instrument. Hypotesen var att en direktträff i grova ben skulle generera ett moln av mindre blyfragment spridda runt skadan som skulle kunna ge mätvärden. De platser som gav indikation på förekomst av metalliskt bly var få på bilden är de markerade med < 1 (mindre än 1 milligram per kilo). Spridningen av anmärkningsvärda mängder av metalliskt bly är som framgår begränsad men kött som har skador i den här omfattningen ska självklart kasseras i sin helhet.

Skräckpropaganda
Under de senaste åren har svenska och norska myndigheter genom olika rapporter lagt stor möda på att medvetet framställa kött av vilt som skjutits med blyammunition som ett allvarligt folkhälsoproblem. Trots att det finns få, om ens några kliniska bevis för detta. 
Ändå har dagspress och massmedia i sin rapportering gärna använt, eller tillåtit diverse skribenter att vanemässigt använda rubriker i sina ”larmrapporter” som: ”Förgiftat älgkött”, ”Giftcoctail” eller ”Barn blir dumma i huvudet av att äta viltkött” och liknande till sina alster. Anledningen kan diskuteras, men media tror kanske att de får sälja fler lösnummer av sina publikationer genom att använda svarta och i sammanhanget ovederhäftiga rubriker. 
Varför diverse forskare från båda sidor om kölen, bland annat Aarnemo, Stokke och Widemo, med samma publicistiska teknik satsar all sin prestige för att skapa en negativ opinion mot viltkött hos allmänheten och försöka påverka politiker utan sakkunskap att genom tvång förbjuda användning av blyammuniton för jakt är mer oklart. 
Att deras agerande i frågan skulle ha sin grund i någon rörande mänsklig omtanke om jägarfamiljernas hälsotillstånd tror jag inte på för en enda sekund. 
Man kan också förvänta sig att den del av ammunitionsindustrin, som med begränsad framgång satsat många miljoner på att försöka skapa en affärsmässig nisch genom att tillverka kopparkulor, sannolikt bryr sig mera om färgen på sista raden i bokslutet än om folkhälsan. 

Konsumentens eget val 
Nu är det faktiskt så här, mina kära forskare, politiker och klåfingriga myndigheter: ni har faktiskt inte ett dugg med att göra vad någon enskild medborgare av fri vilja och fullt medvetet äter eller dricker! 
Så länge konsumtionen av viltkött hos jägarfamiljerna inte belastar samhället med några extraordinära sjukvårdskostnader som sticker ut från befolkningen i övrigt är nivån på, och orsakerna till vad ni håller på med bara ett flagrant och oönskat ingrepp i den personliga sfären hos en stor befolkningsgrupp. 
Läs gärna Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004. Där framgår klart att de hygieniska reglerna för livsmedel av animaliskt ursprung inte ska tillämpas för primärproduktion, det vill säga jakt, för användning i det egna hushållet. 
Detta gäller också enskildas beredning, hantering eller lagring av livsmedel för konsumtion inom privathushåll. 
Faktiskt gäller samma sak också för jägare som levererar små mängder, som i praktiken kan bli rätt betydande, av frilevande vilt eller kött från frilevande vilt direkt till konsumenter eller till lokala detalj­handels­anläggningar som levererar direkt till konsumenter. 
Så är det med den saken, men jag förstår att det sistnämnda sticker i ögon på myndigheter med förkärlek för att blanda sig i allmänhetens privata matvanor. 
Visserligen ska en konsument kunna känna tryggheten att det viltkött han köper har en hög kvalitet, oavsett om det är från en jägare eller i en butik. Men därifrån och till att, som förekommit, basunera ut påståendet att våra barn genom att då och då äta kött från normalt omhändertaget vilt, skjutet med blyammunition, skulle kunna förlora så mycket intellektuell kapacitet att de tappar förmågan att genomföra högre utbildningar, är absurt. 

Finns andra saker att lägga energi på 
Vill nu någon myndighet eller forskare göra en seriös och bred insats för folkhälsan så lägg då rejält med krut på att verka för ett totalförbud eller drastiskt minskad konsumtionen av alkohol, cigaretter, kolsyrade läskedrycker och överkonsumtion av raffinerat socker. Detta vet vi säkert är ett gigantiskt, och i motsats till viltkött, ett verkligt och väldokumenterat hot mot folkhälsan som orsakar tiotusentals direktrelaterade, förtida dödsfall per år enbart i Sverige, och kostar samhället enorma belopp i sjukvårdskostnader. Både precis just nu och i framtiden. 
Självklart är det en lite för stor uppgift för de som valt den enklare vägen till uppmärksamhet genom att bedriva klappjakt på jägarkåren. Dessutom är det precis samma sak som med vilt och blyammunition – allmänheten föredrar att själva avgöra vad de äter och dricker – oavsett risker. 

Jägare har kunskap 
Det är inte på något sätt fel att verka för en generell standardhöjning bland jägare när det gäller att omhänderta och hantera skjutet vilt både i skogen och i slaktboden. Men det är fel att tro att jägare i allmänhet är fullständigt omedvetna om behovet att arbeta hygieniskt med vilt och att avlägsna skottskador med god marginal oavsett den typ av ammunition som används. Detta oavsett om köttet är för egen konsumtion eller privat försäljning. 
Den rent kommersiella hanteringen av viltkött är utanför jägarnas kontroll och en sak för myndigheterna att hantera.
Pekpinnar som blandar sig i den privata sfären blir inte trovärdiga när det ständigt rapporteras om fusk och bedrägeri med den mat vi köper i affärer. 
Ta turerna kring importerad färsk kyckling som exempel. För att kringgå kravet på salmonellaprov när de passerar gränsen så sprutsaltas kycklingen och klassas då plötsligt som ”köttberedning” som enligt EU-reglerna inte behöver inte kontrolleras på samma vis som kött. Samma sak för övrigt alla industriell ”förädlade” köttprodukter där du inte har en aning om vad du stoppar i dig i slutänden. 
Så visst borde det finnas angelägnare sysselsättning för Livsmedelsverket än bly i viltkött som med nuvarande EU-regler i huvudsak är en privat fråga för jägaren att hantera vid slakt och styckning av vilt. 

Studier om blyhalter i blodet 
Livsmedelsverkets senaste rapport består av fyra delar. Utrymmet här räcker inte för någon detaljstudie av alla verkets och Jägareförbundets praktiska prov och analyser men här är tills vidare några axplock. Del 2 handlar om studier av bly i blodet (B-Pb) hos jägarfamiljer. Nivån mäts i mikrogram/liter (milliondels gram/liter) genom ett blodprov och är det enklaste sättet spegla en persons samlade exponering från alla former av biotillgängligt bly, det vill säga bly som har sådan kemisk form (vattenlösliga blyföreningar) att det till viss del kan tas upp av kroppen. 
För vuxna är det normalt cirka 10 procent av intaget av biotillgängligt bly och för barn cirka 50 procent som kan absorberas. 
De genomsnittliga B-Pb nivåerna för vuxna personer i jägarfamiljer var enligt Livsmedelsverket 16,3 mikrogram per liter (cirka 0,079 µmol/L). Hur stor del av den mängden som direkt kan härledas till ammunitionsbly är dock ingen enkel sak att reda ut då den undersökta gruppen är liten och resultaten i B-Pb hos olika deltagare i studien varierar mellan 3,6 till 69,2 mikrogram/liter blod. 
I den referensgrupp från en tidigare undersökning som användes varierade B-Pb mellan 3,8 till 102 mikrogram/liter med ett medelvärde på 11,0 mikrogram/liter.
Vi exponeras dagligen, oavsett vi vill eller inte, för biotillgängligt bly från en rad olika källor, i huvudsak mat, luft och framför allt vatten som vi inte kan välja bort som livsmedel.  Den totala exponeringen beror också i varierande grad på var, och hur vi bor och vad vi arbetar med.
Att bara jämföra genomsnittsnivån av B-Pb på en liten grupp jägare mot ett mindre antal slumpmässigt utvalda personer från en tidigare undersökning av icke jägare kan inte betraktas som säkerställd vetenskap. Särskilt som bly nivåerna bland de undersökta jägarfamiljerna, sett till totalpopulationen, nu är mycket låga både i ett internationellt och historiskt perspektiv. 


Lägre nivåer än på 1990-talet 
Även om antalet jägare i undersökningen var begränsad och att en referensgrupp av icke jägare från samma geografiska område saknades kan det konstateras att B-Pb på populationsnivå fortfarande sjunker i Sverige sedan blybensinen fasades ut. Så sent som i början på 1990-talet var motsvarande siffror för män utan yrkesmässig exponering av bly cirka 100 mikrogram/liter (0,5 µmol/L) utan att någon forskare lyfte på ögonbrynen. 
I Arbetsmiljöverkets skrift 2011:18 beskrivs att 1999 var den genomsnittliga B-PB i svenska män, utan yrkesmässig exponering, nere på cirka 41 mikrogram/liter (0,2 µmol/L). 
Det finns ingen anledning att negligera hälsoeffekter av för hög kronisk blyexponering. Men för att få lite proportioner på vad som i yrkeslagstiftningen betraktas som en hög eller låg B-Pb nivå kan man studera Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om vilka medicinska gränsvärden som gäller i dag för personer som är utsatta för en yrkesmässig (kronisk) exponering av bly. 
För kvinnor i fertil ålder (under 50 år) gäller att de inte får ha över 165 mikrogram/liter i blodet (0,8 µmol/liter). Det är i runda tal tio gånger högre än vad som nu mätts upp på vuxna personer i jägarfamiljer. 
För män och kvinnor över 50 år är gränsvärdet ≤ 207 mikrogram/liter (1 µmol/L) utan krav på återkommande periodiskt kontroll på individnivå. 

Lägre nivåer hos kvinnor 
I Livsmedelsverkets studie konstateras också att kvinnor i jägarfamiljer i genomsnitt hade en B-Pb nivå som är 21 procent lägre än hos männens. Det skulle innebära ett genomsnittlig B-Pb bland kvinnor som regelbundet äter viltkött är cirka 13 mikrogram/liter. Det är bara knappt åtta procent av den kroniska belastning samhället tillåter för fertila kvinnor i yrkesmässigt, bly relaterat arbete.
Med tanke på de risker som målas upp av Livsmedelsverket för kvinnor och barn i jägarfamiljer, och i relation till de låga B-Pb nivåer som har mätts upp, borde över huvud taget inte några kvinnor i fertil ålder tillåtas att delta i någon form av bly relaterat arbete.
Jag skulle gärna vilja se en pedagogisk och för allmänheten begriplig förklaring från Livsmedelsverket eller andra myndigheter varför de inte reagerar inför den uppenbara diskrepansen. 


Flera frågetecken 
Det är ytterligare ett par saker i de genomförda studierna som väcker frågetecken. Livsmedelsverket hänvisar gärna till EU:s gränsvärden för bly i olika födoämnen. Särskilt vad som gäller kött från tamboskap som är 0,1 milligram/kg. 
I praktiken är det värdet som sådant irrelevant för saken då det som tidigare sagts, inte finns några gränsvärden för viltkött som används för privatkonsumtion eller säljs direkt från jägare till konsumenter i mindre mängder. 
Men det anmärkningsvärda är att studierna innehåller texter, bland annat i Del 1, sidan 20, som kan tolkas så att åtta milligram metalliskt bly kontaminerar 80 kilogram kött till EU:s gränsvärde 0,1 milligram/kg. Något som är lika adekvat som att jämför russin med meloner. 
EU:s gränsvärden för bly för både fasta och flytande livsmedel avser så vitt jag vet, bly i joniserad och direkt biotillgänglig form som när det gäller djur tagits upp från födan de äter eller när det gäller växter från mark och vatten. När det gäller vatten och andra flytande produkter uppträder bly i form av fria blyjoner. 
Inte i något fall handlar det om solid blymetall som inte kan tas upp av kroppen med mindre än att den till någon del omvandlats till en vattenlöslig blyförening. 
Om man utgår ifrån att en person, en riktig storkonsument, skulle sätta i sig 80 kilo benfritt älgkött per år som har åtta milligram metalliska blysplitter utspridda här och var, kan vi med hjälp av Livsmedelsverkets och Jägareförbundets egna resultat göra nedanstående beräkningar av den faktiska exponeringen i mikrogram per kilo kroppsvikt, relationen till den EFSA:s (European Food Safety Agency 2010) referenspunkt i procent och i vilken grad intaget påverkar blodblynivån. 
Mängden åtta milligram blysplitter i 80 kilo kött ger ett genomsnitt på 0,1 milligram per kilo. Så långt har Livsmedelsverket rätt när det gäller siffrorna och placeringen av kommatecknet. 
Men vi talar i det fallet om metalliskt bly, inte om en direkt biotillgänglig blyförening som finns i nötkött. 
80 kilo fördelat på 365 dagar ger en portionsstorlek på 0,22 kilo per dag. Multipliceras intaget med blymängden 0,1 milligram så blir den dagliga dosen av metalliskt bly 0,022 milligram eller 22 mikrogram metalliskt bly.

 

Löslighet av metalliskt bly i magsäcksmiljö

På sidan 45 i del 1 av studien, framgår resultatet av försöken med löslighet av metalliskt bly i magsäcksmiljö. Generellt är det försöket en primitivt genomförd simulering genom att lägga blysplitter i enbart saltsyra 0,1 Mol (pH 1).Detta speglar inte en realistisk magsäcksmiljö där pH normalt är högre och där det också finns födoämnen som innehåller järn och som bildar svårlösta komplex med utlösta blyjoner.
Hur som helst redovisar Livsmedelsverket att upp till åtta procent av det metalliska blyet, vid behandling med enbart saltsyra, omvandlas till en biotillgänglig blyförening på den ungefärliga tid det tar för mat att passera magsäckens sura miljö.
Om nu åtta procent av dosen 22 mikrogram metalliskt bly löses ut får vi ut en mängd på 1,76 mikrogram biotillgängligt bly som kan tas upp av kroppen. (0,08 x 22 mikrogram). Resten av de solida blypartiklarna hamnar med stor säkerhet i toaletten.
Vid exponeringsberäkningar för vuxna används kroppsvikten 60 kilo. För att få fram den faktiska exponeringen per dag och kilo kroppsvikt måste vi dividera våra 1,76 mikrogram med 60 kg. Svaret blir att din dagliga exponering blir ≈ 0,029 mikrogram/kg kroppsvikt och dag.
Det är 4,6 procent av den rekommenderade referenspunkten för vuxna som är 0,63 mikrogram/kilo kroppsvikt och dag och en exponering på 0,029 skulle höja din B-Pb nivå med 0,7 mikrogram per liter. Något som motsvarar den höjning av B-Pb du får genom att dricka knappt två deciliter vatten som ligger på EU:s senast antagna gränsvärde om 10 mikrogram bly per liter.
Räknar vi i stället på att det handlar om 80 kilo nötkött som ligger på gränsvärdet 100 mikrogram (0,1 milligram/kg) redan biotillgängligt bly, blir exponeringen: 100 x 80 kg = 8000 mikrogram/365 dagar = 22 mikrogram/60 kg ≈ 0,37 mikrogram/ kg kroppsvikt/dag. Det vill säga nästan 13 gånger högre exponering av bly än för exemplet med älgköttet. 


Verklig exponering från metalliskt bly i älgkött

Lösligheten av metalliskt bly i magsäcken visar med en vetenskapligt accepterad metod för gastronomisk In-Vitro simulering att det bara är en till två procent av metalliskt bly från verkliga sårkanaler som i värsta fall kan bli biotillgängligt. 
Om vi räknar om exponering från 80 kilo älgkött per år kontaminerat med åtta milligram metalliskt bly och väljer den högsta lösligheten av metalliskt bly som är två procent i en mer verklighetstrogen magsäckssimulering, så blir din exponering 0,44 mikrogram dividerat med 60 kilo kroppsvikt ≈ 0,0073mikrogram bly/kg kroppsvikt och dag.
Det är bara 1,16 procent av EU:s referenspunkt för vuxna på 0,63 mikrogram per kilo kroppsvikt och dag.
Din B-Pb nivå skulle av den beskrivna konsumtionen höjas med 0,175 mikrogram per liter vilket endast är 1,07 procent av de nu uppmätta B-Pb värdena bland vuxna i jägarfamiljer (EFSA, Carlisle och Wades empiriska ekvation).
Med nötköttsexemplet och EU:s gränsvärde, som är direkt biotillgängligt bly, skulle din B-Pb nivå stiga med hela 8,8 mikrogram per liter blod om du äter 80 kilo per år. Alltså nästan 64 procent av de värden vuxna personer i jägarhushållen nu har enligt Livsmedelsverket. 

 

Använd fakta för att få trovärdighet
För att kunna relatera EU:s gränsvärde för direkt biotillgängligt bly i kött från tamboskap med eventuell kontaminering av metalliskt bly i viltkött måste man ta hänsyn till hur stor del av metalliskt bly i viltkött som kan omvandlas till en biotillgänglig blyförening i magsäcken.
Är det åtta till 10 procent som Livsmedelsverket fått fram med sina egna provmetoder borde de själva acceptera det obestridliga faktum att viltkött, i så fall, faktiskt måste innehålla 1 milligram metalliskt bly per kilo för att kunna jämföras direkt med EU:s gränsvärden.
Är omvandlingen i stället en till två procent, som en korrekt genomförd In-Vitro simulering visar, kan man utan vidare acceptera ett innehåll av metalliskt bly i viltkött som är 10 respektive fem milligram per kilo utan att den faktiska blyexponeringen mot konsumenten blir högre än EU:s gränsvärden vid konsumtion av samma mängd nötkött.
Jag tar gärna debatten om den saken om det inte kan visas att EU:s gränsvärden och den kemiska formen på bly i kött från tamboskap är fullständigt felaktig. 


Christer Holmgren

SKRIV EN INSÄNDARE!

Kommentarsfunktionen är borttagen. Du är välkommen att debattera via insändare till vår webbplats på .

Skriv kort, vi publicerar max 3000 tecken och förbehåller oss rätten att refusera och redigera texterna. Skriv att din text är en insändare. Vi tar inte emot insändare under signatur, lämna därför fullständigt namn och dina kontaktuppgifter. Du kan självklart också dela våra nyheter i andra forum, till exempel på Facebook.

  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsGyttorp Norma
  • AnnonsFähallen Jakt AB