Foto: Mostphotos Visenter och bison är i grunden samma djur, de senare är dock något större. Gemensamt har de bland annat en stor benägenhet att råka i kollektivt sken.

WWF pudlar efter felaktig visent-rapport

Världsnaturfonden, WWF, spred falska uppgifter om att visenter har en enormt positiv effekt på klimatet. Nu pudlar man och ber om ursäkt för sina ”felaktiga beräkningar”.

Planerna på att återintroducera visenter i de mellansvenska skogarna har väckt stort intresse – och förfäran.

Illa genomtänkt

Jägarnas Riksförbund, JRF, anser att idén är illa genomtänkt och under rubriken ”Nej till frilevande visent” formulerade man ett stämmobeslut 2023.

I det konstateras:

”Visenter har inte funnits i Sverige på 8 000 år. När visenterna senast strövade fritt i landet beboddes Sverige av färre än 10 000 människor. Det framstår inte som seriöst att försöka återinföra visenter med hänvisning till en historiskt naturlig förekomst när de naturliga förutsättningarna nu är så diametralt skilda mot då. Förslaget saknar helt enkelt verklighetsförankring.”

Arbetet fortgår

Men arbetet med att placera ut vilda visenter i Europa fortgår. Brittiska The Guardian rapporterade nyligen den sensationella nyheten att 170 visenter i Rumänien binder lika mycket koldioxid i marken som årligen släpps ut från 1,88 miljoner bensinbilar.

Till stöd för sin uträkning hänvisade tidningen till en rapport med WWF som avsändare.

Nu har Forskning & Framsteg låtit experter granska rapporten, de säger sig vara mycket kritiska till den. WWF i Nederländerna tar därför kraftigt avstånd från sin egen forskning. I ett mejl till tidningen skriver organisationens presschef, Nadine Kooijman, bland annat:

”Jag är hemskt ledsen men jag måste meddela att nyheterna om bisonprojektet har dragits tillbaka för tillfället på grund av felaktiga beräkningar. Om det är möjligt att avbryta publiceringen av artikeln vore det bra. Vi ber om ursäkt för eventuella besvär och tveka inte att kontakta oss med frågor.”

Tidningen rättar

The Guardian har nu rättat i ursprungsartikeln och Nadine Kooijman är självkritisk.

– Det vi behöver göra nu är att gå igenom alla data steg för steg för att ta reda på hur det här kunde hända, och vad vi ska göra för att det inte ska hända igen, säger hon till Forskning & Framsteg.