Läs vad övriga riksdagspartier vill
M: Friheten att jaga är utgångspunkten
S: Jägarna är samhällets känselspröt
SD: Politiken ska ge spelplanen
C: Politiken får inte gömma sig bakom domstolarna
V: Jakten ska förena – inte splittra
Publiceras snart:
MP: Naturen måste ses som en helhet
KD: Förtroendet är jaktens viktigaste kapital
Du kan också lyssna på intervjuerna i podden Gilla jakts valspecial, till exempel här.
Hennes utgångspunkt är kanske inte heller den mest väntade.
När hon får frågan om jaktens betydelse börjar hon inte med viltförvaltning eller trafikolyckor. I stället talar hon om Sveriges beredskap.
Efter en resa till Ukraina blev det tydligt för henne hur avgörande civilsamhällets kunskaper är när ett land hamnar i kris. Där ser hon den svenska jägarkåren som en outnyttjad resurs.
”Jägarkårens betydelse i den civila beredskapen är något vi behöver belysa mer”, säger hon och lyfter fram både livsmedelsförsörjning, vapenvana och erfarenheten av att röra sig i skog och mark.
Samhällets system ska fungera
Den praktiska synen återkommer genom hela samtalet. För Nilsson handlar jaktpolitiken i grunden om att samhällets system ska fungera. Lagstiftning, myndigheter och beslutsprocesser behöver ge förutsättningar för en fungerande viltförvaltning – inte skapa nya låsningar.
Det märks tydligt i vargfrågan. Liberalerna vill minska vargstammen och har drivit på för förändringar både nationellt och inom EU. Samtidigt konstaterar Nilsson att regeringens offensiva linje inför vinterns licensjakt inte gav det resultat som man hade hoppats på.
Hon menar att regeringen kan ha försökt gå fram för snabbt och att arbetet nu behöver utvärderas innan nästa steg tas. Målet om en mer aktiv vargförvaltning ligger fast, men vägen dit måste hålla också när besluten prövas rättsligt.
Rättssäkerheten är viktig
Även synen på överklaganden präglas av samma resonemang. Rättssäkerhet är viktig, säger hon, men ifrågasätter samtidigt om organisationer och personer långt från ett lokalt beslut alltid ska kunna stoppa jaktbeslut genom domstolsprocesser.
”Frågan är om man ska kunna sitta 200 mil bort och anse sig träffad av ett beslut som fattas av länsstyrelsen i Örebro och ha rätt att överklaga det. Kanske inte.” Samtidigt uppmanar hon organisationer att använda talerätten ansvarsfullt för att inte underminera förtroendet för systemet.
Vill se en ny fjälljaktsutredning
När samtalet kommer in på fjälljakten vägrar Nilsson att utlova en snabb lösning. Tvärtom beskriver hon frågan som en av svensk politiks mest komplicerade och menar att den inte går att besvara med en slagkraftig formulering.
Däremot är hon tydlig med att dagens ordning inte fungerar. Liberalerna vill se en ny utredning med breda direktiv för att försöka hitta en långsiktig lösning där fler intressen får plats.
Även diskussionen om en ny jakt- och viltvårdsmyndighet landar i samma pragmatiska synsätt. Hon utesluter inte en ny myndighet, men varnar för att tro att en organisationsförändring automatiskt löser problemen. Regelverk, ansvarsfördelning och samarbete mellan myndigheter måste också fungera.
Efterlyser mer älgforskning
Kunskap återkommer gång på gång som ledord. Det gäller älgförvaltningen, där hon efterlyser mer forskning om varför stammen utvecklas olika i landet, och förvaltningen av säl och skarv, där hon vill ta bort administrativa hinder för en mer aktiv jakt.
Elin Nilsson beskriver sig själv som en landsbygdsbo med rötter i den jaktliga kulturen. Hennes politik handlar samtidigt mindre om jakt som livsstil och mer om att samhällets institutioner ska fungera bättre. För henne är fungerande system en förutsättning för en fungerande jaktpolitik.
Snabbfakta
- Jägarna stärker beredskapen
Liberalerna vill lyfta jägarkårens betydelse för livsmedelsförsörjning, praktiska kunskaper och civil beredskap. - Mer effektiv viltförvaltning
Partiet vill minska vargstammen, se över talerätten och skapa beslutsprocesser som fungerar bättre i praktiken. - Kunskap före symbolpolitik
Liberalerna vill att jaktpolitiken ska bygga på forskning, fungerande myndigheter och långsiktiga lösningar snarare än snabba utspel.
