Det var några dagar före jul som EU:s miljökommissionär Janez Potocnik återigen klev in på arenan för den svenska vargförvaltningen. Nu läxade han upp miljöminister Lena Ek och förklarade att en vargjakt i vinter inte är möjlig om Sverige ska hålla sig till EU:s art- och habitatdirektiv.
Inte förvånad
Dels har Sverige inte visat hur den genetiska förstärkningen av den isolerade vargstammen ska gå till, dels ifrågasätter Potocnik om vargförvaltningsplanen skulle hålla för en vetenskaplig granskning.
Vargforskare Olof Liberg är inte förvånad över Potocniks utspel.
– Han är känd för att ha ganska radikala uppfattningar om bevarandebiologi. Det är bara att beklaga att vi inte fick mer tid för att förankra planen. Men vi kommer att skicka den för granskning till forskare. Eventuellt gör vi en vetenskaplig artikel av den också, möjligtvis som ett gensvar på det Stockholmsgenetikerna Linda Laikre och Nils Ryman skrivit, säger Liberg.
Åsikter hämtade från bevarandesidan
Han tror att Potocnik bygger sin kritik mot den svenska vargförvaltningen på åsikter som hämtats från den svenska bevarandesidan.
– Det här har han fått ifrån bevarandesidan i Sverige. De framhåller alltid Ryman-Laikre – om de inte granskat en sak så är det inte värt någonting. Jag tycker inte Potocnik ska peka ut vem som ska granska det här. Det begriper han sig inte bättre på än vilken lekman som helst, säger Olof Liberg.
Han går så långt att han ifrågasätter om Ryman-Laikre är de mest lämpliga genetikerna för den här granskningen.
– De sitter mitt i soppan och har en bestämd uppfattning om vargförvaltning i Sverige. Det är bättre att få den granskad av utomstående genetiker, säger Olof Liberg.
”Lena Ek sa fel”
Inaveln i den svenska vargstammen har minskat med 19 procent de senaste fem åren.
– Det framförde Lena Ek till Potocnik, men då råkade hon säga fel. Ek sa att minskningen avsåg det senaste året och det framhåller Potocnik som en förringande omständighet. Det tycker jag inte är avgörande. Det intressanta är att inaveln sjunkit så pass mycket och att populatinen är på rätt väg. Men det tillmäter inte Potocnik någon betydelse utan pekar på att inaveln sjunkit tre procent det senaste året, säger Olof Liberg.
• Hur tror du allt det här påverkar möjligheterna att få okej från markägare och jakträttsinnehavare till utplantering av vargvalpar?
– Det är det som är det tragiska, kommissionären förstår inte den konsekvensen, att det blir mycket svårare att få ut valpar. Det förefaller som om han är angelägen att vi får ut vargvalpar, men han tycks inte begripa att det hänger ihop med det övriga, svarar Olof Liberg.
”Förstår inte hur svårt det är”
Potocniks främsta kritik är att Sverige inte visat att den konstgjorda genetiska förstärkningen av vargstammen verkligen kan lyckas.
– Jag tycker han är lite orättvis där. Det har varit ett hästjobb att hålla liv i den finsryska vargtiken i Junsele. Det tycker jag han kunde ge cred för, men det gör han inte alls. Det beror väl på att han inte förstår hur svårt det är, säger Olof Liberg.
För några veckor sedan avslöjade Jakt & Jägare att forskarna inte tror på planen som gäller för flyttvargen. Liberg och hans forskarkollegor bedömer att noll eller möjligtvis en valp överlever fram till de ska bilda eget revir, om de tas från flyttvargen och planteras ut i andra vargrevir.
• Är inte sannolikheten för att djurparksvalpar överlever och går in i reproduktion lika liten?
– Det största problemet är att få acceptans för att sätta ut valparna. Om finskryskan får sex valpar och man får ut allihop i andra vilda revir, så är sannolikheten att någon av dem överlever ganska god. Det största problemet är att få acceptans för utsättning. För dem som väl är ute i något revir, är chansen för att de går in i avel någonstans kring 25 till 50 procent, säger Olof Liberg.
”Dags att samerna börjar bidra…”
Han tycker dock att flyttvargen ska få föda och fostra sina valpar i renskötselområdet i Junsele. Det ger hennes avkommor allra störst chans att överleva, enligt Liberg.
– Jag tycker att det är dags att samerna också börjar bidra lite grann till det här landets problem, säger Olof Liberg.