Forskare har räknat ut att varje år dödas 20-25 vargar, 100-150 lodjur och cirka 50 järvar av illegal jakt. Få av fallen anmäls och ännu färre leder till åtal. Vittnen vågar inte berätta vad de sett och bevis grävs ner och ruttnar bort.
– Det är ett stort problem. Tjuvjakten påverkar indirekt populationernas storlek. Ofta går det inte att hitta kropparna av djuren, man bränner upp dem eller sänker dem i åar. Ibland kan de vara så illa tilltygade att det inte går att avgöra vad det är för djur, säger Johanna Hagstedt, utredare på Brå till Svenska Dagbladet, SvD.
59 anmälda fall på ett år
Under det första halvåret av 2008 polisanmäldes 29 fall av tjuvjakt på rovdjur, vilket är en ökning med 26 procent.
Under de senaste tolv månaderna har 59 ärenden anmälts, vilket är nästan en fördubbling jämfört med föregående tolvmånadersperiod.
Enligt experter är den illegala jakten på rovdjur betydligt större än så. De svenska rovdjursstammarna har spritt sig och rovdjursproblemen för jägare och djurägare har ökat.
– Det absolut viktigaste för att få stopp på tjuvjakten är att försöka lösa konflikten i de drabbade områdena. Illegal jakt är ett problem bland många andra, säger rovdjursutredaren Jens Karlsson på Grimsö viltskadecenter till SvD.
”Kan bero på rovdjursutredningen”
Enligt rovdjursutredningen som presenterades i december förra året föreslås att rovdjursförvaltningen ska ske på regional nivå.
Enligt Brå:s Johanna Hagstedt beror troligtvis den ökande andelen anmälda tjuvjakter på att medvetenheten har ökat efter rovdjursutredningen. Att polisen fått mer resurser kan också ligga bakom ökningen.
– Polisen har gjort en hel del insatser för att få bukt med den illegala jakten. Till exempel har man infört en rovdjursansvarig på varje polismyndighet. Har man någon att vända sig till kanske man är mer benägen att anmäla, säger Johanna Hagstedt till SvD.
Utredningen har sedan den presenterades varit ute på remiss bland olika instanser i landet. Ett lagförslag läggs fram först nästa år, tror Ann-Louise Månsson på miljödepartementets naturresursenhet.
Brå vill inte ha regional förvaltning
Brå har också lämnat ett remissvar, trots att de inte är officiellt tillfrågade. De är kritiska till delar av utredningen. Johanna Hagstedt anser att den regionala förvaltningen skulle medföra ökade påtryckningar på tjänstemännen på länsstyrelsen och att personer med egna intressen kan få för stort inflytande.
– Det finns en ganska stor andel av personal på länsstyrelserna som har blivit hotade och trakasserade. Vi är för dialog men rädda för att om ansvaret flyttar ner på lokal nivå kanske många personer kommer att fatta beslut de kanske inte borde, säger Johanna Hagstedt till SvD.