Det är Jägarnas Riksförbund som driver Sterte Jägarskola utanför Österfärnebo i södra Gästrikland. Där hålls ungefär en intensivkurs i månaden för människor som vill ta jägarexamen.
Från söndag till fredag jobbar eleverna dygnets alla vakna timmar med teori och praktiska övningar.
– Eleverna måste plöja igenom litteraturen innan kursen startar, annars blir det för mycket korvstoppning, säger assisterande instruktören Alf Örnborg, som är platschef för Sterte Jägarskola.
När Jakt & Jägare hälsar på sitter eleverna i lektionssalen och gnuggar olika typer av fåglar, gäss.
– Visst ska man kunna fåglarna. Men på skrivningen får man ändå ha elva fel.
– Däremot gnuggar vi verkligen säker vapenhantering – för där får absolut inga fel begås, säger Alf Örnborg.
Det kostar 9 300 kronor inklusive helpension, lån av vapen, ammunition, provavgifter och litteratur att ta sin jägarexamen på Sterte jägarskola.
Skolan håller vandrarhemsstandard. En matmor bullar upp måltider och fika med jämna mellanrum.
– Det är väldigt hårt tempo. Jag tror inte att de kommer i säng före klockan elva i kväll, säger Alf Örnborg.
Kursdeltagarna kommer från alla möjliga delar av Sverige och har olika anledningar till att de vill ta jägarexamen. 67-årige Bertil Sundqvist, Stockholm, fick ärva vapen av 95-årige grannen Paul Teder.
Nu måste han ha jägarexamen för att få ta emot vapnen.
För Birgitta Wennboms del handlar det om att hon föder upp welshterrier i kenneln Hot Riots i Forsmark.
– Det är inte så många som är intresserade av grytjakt. Därför har jag fått tjata på folk för att få komma ut och släppa mina hundar på jakt.
– I framtiden kan jag gå ut själv och så slipper jag svära när andra skjuter bom, säger Birgitta och skrattar.
– Inga fingrar i varbygeln, manar assisterande instruktören Göran Vesslén från Gävle när skyttet mot markmål inletts vid skjutbanan som Sterte Jägarskola får låna av ett lokalt jaktlag.
Göran och de andra instruktörerna analyserar elevernas sätt att skjuta. De ger praktiska tips och hjälper till att montera extra kindstöd om kontakten med kolvkammen inte är den rätta.
Den som är instruktör kontrollerar att skyttarnas ögon ligger bra i förhållande till spångarna på hagelbössorna.
– Tänk att jag är så himla skotträdd, säger Birgitta.
Hon får snabbt veta att även erfarna jägare och tävlingsskyttar kan ha svårt med skotträdslan och måste avlossa hundratals skott varje försäsong för att kunna skjuta lugnt. Kanske hjälper den kunskapen.
Jägarskolan kan uppvisa mycket fint facit på intensivkurserna.
På tre år är det bara sju personer som inte klarat slutprovet. Då har det i många fall handlat om sjukdom och andra naturliga orsaker som satt käppar i hjulen.
Första hagelskottet ger Birgitta fem hagel i rävens träffområde.
– Du har ingenting att oroa dig för för – det här klarar du lätt i slutet av veckan, säger Göran Vesslén.
Kursgården ligger mycket vackert i den gästrikska naturen.
Ett stort sel på Dalälven syns från gården och ute på tomten finns en stor kåta för samkväm – om kursdeltagarna nu orkar det efter de fullspäckade dagarna.
Hur gick det då för Birgitta Wennbom och hennes elva kurskamrater? Jo, de klarade sig.
Allihop åkte härifrån med fullständig jägarexamen och var mycket glada.
www.sterte.se