Trana får GPS. Johan Månsson och Lovisa Nilsson, vid vid Viltskadecenter, förser en trana med GPS-sändare. Fågeln har en huva över huvudet för att hålla sig lugn.
Foto: J-O Helldin Trana får GPS. Johan Månsson och Lovisa Nilsson, vid vid Viltskadecenter, förser en trana med GPS-sändare. Fågeln har en huva över huvudet för att hålla sig lugn.

Tranor utrustade med GPS-sändare

I helgen avslutar forskarna på Viltskadecenter i Grimsö infångandet av tranungar som sedan ringmärks och utrustas med GPS-sändare.

– Ungarna börjar nu bli flygga så det går inte längre att fånga dom men vi har lyckats sätta sändare på nio ungar som vi nu kan följa när de flyttar.

Det berättar Johan Månsson, forskare vid Viltskadecenter och projektledare för skador på gröda av bland annat tranor.

Sedan början av juli och fram till idag har forskarna arbetet med att fånga in tranungar på olika håll runt om i Bergslagen. Väl infångade har de halvstora ungarna försetts med en ”ryggsäck” med GPS-sändare på ryggen.

”Ryggsäcken” hålls på plats av några resårband och meningen är att banden efter en tid ska nötas av så att fågeln till slut tappar sändare och slipper bära den resten an livet.

Att en fågel tvingas bära ryggsäck kan tyckas besvärligt men hela utrustningen väger endast 180 gram motsvarande tre procent av fågeln vikt.

Men att fånga tranungar är inte det enklaste då stora fåglarna med förkärlek väljer att häckar i blöta, supiga omgivningar som exempelvis vassjöar eller myrar där människan har svårt att ta sig fram.

När forskarna har lokaliserat fåglarna väntar de tills tranfamiljen ger sig ut på födosök vilket ofta sker på nyslagna vallar eller spannmålsfällt.

Springer ifatt ungarna
– När dom kommer dit kan vi springa ifatt och fånga ungarna för hand eftersom de ännu inte kan flyga. En del försöker springa ifrån oss medan andra bara lägger sig ner och trycker som ett rådjurskid, berättar Johan Månsson.

För att minska stressen får tranungen en huva över huvudet medan GPS-sändaren på ryggen och ringen om benet kommer på plats.

Vad vill då forskarna då få ut av arbetet med att förse tranorna med sändare?

– Vi vill bland annat veta mer om tranornas flyttvägar, deras födosök i jordbruksmarkerna, vilka fält de väljer att beta, och så vidare, berättar Johan Månsson.

Central i sammanhanget är sjön Kvismaren och dess omgivningar i östra Närke eftersom en mycket stor mängd tranor stannar i fyra till fem veckor i området innan de flyttar vidare söderut.

Tankstället
– Kvismaren är något av tranornas tankställe där de äter upp sig från mitten av augusti till slutet av september då de drar vidare söderut igen, berättar Johan Månsson.

Under fåglarnas dagliga födosök i området kan den stora mängden tranor orsaka stora betesskador på grödorna och det är bland annat för att minska dessa skador som fåglarna studeras.