Uppfödare kan slås ut
  • Sunne Jaktmässa

Uppfödare kan slås ut

AktuelltPublicerad: 2011-03-23 21:24

Jordbruksverket förslag till djurskyddsföreskrifter för vilda fåglar i hägn välkomnas av Yrkesjägarföreningen, även om vissa krav anses onödiga och hårda.
– Går förslaget igen riskerar en del mindre uppfödare, samt uppfödare med avelsrapphöns, slås ut, säger Sören Åmand Hansen vid Wanås gods i Skåne.

Enligt Jordbruksverket föds mer än 200 000 fasaner, gräsänder och rapphöns upp årligen i Sverige och används för att förstärka de jaktbara fågelbestånden. Hittills har inte fåglarna i uppfödningarna omfattats av djurskyddsregler.
Nyligen skickade verket ut en remiss på de nya reglerna, som beskriver bland annat hur fåglarnas burar, voljärer (kan liknas med en hönsgård med nättak) och hägn ska se ut. Reglerna gäller även hur burarna ska skötas, vilken miljö fåglarna ska ha, hur fåglarna ska hanteras och matas samt hur de slutligen ska sättas ut i naturen.

Bra med tydliga regler
Yrkesjägaren Sören Åmand Hansen välkomnar med vissa förbehåll det nya regelverket. Han menar att det är skönt för alla med tydliga regler och han påpekar att syftet med hela verksamheten är att få fram starka och livskraftiga fåglar som överlever i naturen.
– På det här viset får vi en enhetlig bedömning vid landets länsstyrelser och det blir enklare att planera investeringar och nyanskaffningar, säger Åmand Hansen.
Däremot anser han att vissa av regelkraven är för tuffa. Han nämner till exempel kraven på markbotten (istället för nätbotten) i avelsburarna för rapphönsuppfödning, begränsningen av flockstorlek i voljärna (det borde räcka med arealkrav). Åmand Hansen anser även att kravet på 50 kvadratmeter vatten vid anduppfödning är i hårdaste laget för små uppfödare.

Smittorisker
– Vi har inget emot att nätburarna vid rapphönsuppfödningen ska vara större, men vi vill fortfarande kunna ha dem upphöjda i luften med en nätbotten. Det är mer rationellt och är också bättre ur smittskyddssynpunkt, kommenterar Åmand Hansen.
Vid annan fågelhållning, till exempel hönsupfödning, hänger flockstorleken (det maximala antalet fåglar inom en voljär) enbart ihop med ytan på voljären. För vildfågeluppfödningen har Jordbruksverket dessutom infört maxgräns på 400 fåglar i en flock.
– Det är en onödig begränsning, som dessutom hänger ihop med hur miljön i voljären ser ut, till exempel hur den inreds. Vi tycker man kan använda samma begränsning som vid annan fjäderfäuppfödning, säger Åmand Hansen.

Små uppfödare hotas
Han nämner också att regelverket är för stelbent vid exempelvis småskalig uppfödning av gräsänder. Kravet på 50 kvadratmeter vatten för en uppfödare med ett tiotal fåglar är orimligt.
– Många småuppfödare kan tvingas lägga ned verksamheten, konstaterar Åmand Hansen.

Problem med utsättningar
Kristina Odén på Jordbruksverket berättar att Jorbruksverket tagit intryck av andra länders lagstiftning, inte minst från Danmark, när man formulerat de nya reglerna. Det finns också studier gjorda av vildfågeluppfödning och utsättning i Sverige. Dessutom pågår försöksverksamhet hos några universitet.
– Vi har fått rapporter om vissa problem med utsättningarna. Det har inträffat att man sett ansamlingar av ungfåglar som varit oförmögna att klara sig i naturen, berättar Odén.
I regelverket anger man till exempel att fåglarna ska stödutfodras tills de lärt sig hitta naturlig mat och att de ska ha fötts upp på ett sätt som gjort dem anpassade till ett liv i det fria. De ska dessutom sättas ut i lämpliga biotoper, där arten har funnits naturligt tidigare.

Jordbruksverkets remissförslag, som ska vara inlämnat 16 maj, hittar du
här.

Genom att kommentera på jaktojagare.se så godkänner du våra regler

  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsVästgårds Game Fair
  • AnnonsStaffans vapen
  • AnnonsGyttorp Norma
  • AnnonsBosjökloster