– Nu hoppas jag på en urvalsjakt i vinter och det tycks som om Naturvårdsverket är inne på samma linje. Den våta filt som legat över vargförvaltningen, på grund av anmälan till EU-kommissionen, har sakta men säkert lyfts. Personligen tycker jag att slutsatserna i rapporten är mycket glädjande, kommenterar Bengt-Anders Johansson i ett pressmeddelande.
Jakt på inavlade vargar
Skandulvs rapport visar att en riktad och selektiv jakt på specifika inavlade vargar, i kombination med att nya vargar kommer in i populationen, kan förbättra genetiken hos den svenska vargstammen. Det gäller alltså en jakt som är inriktad på de genetiskt svaga vargarna så att de inte sprider den dåliga genetiska statusen vidare.
I rapporten presenteras tre scenarier för att komma ner till det önskvärda målet, en inavelskoefficient på 0,1.
De två första scenarierna är med 400 vargar. Ett alternativ är då med slumpvis jakt, det vill säga i princip den licensjakt som fanns tidigare, och ett med en urvalslicensjakt.
Det skulle då ta 87 respektive 18 år för att nå inavelskoefficienten på 0,1.
200 vargar och urvalsjakt
Det tredje scenariet är med 200 vargar och en urvalslicensjakt. Det skulle då ta tio år för att nå 0,1 i inavelskoefficient.
– Det sista alternativet ligger nära den förvaltningsplan som regeringen vill arbeta mot, förklarar Bengt-Anders Johansson
40 vargar kan skjutas
Forskningsprojektet Skandulv har även bedömt att vargstammen i januari år 2013 kan beskattas på upp till 40 vargar, exklusive skyddsjakt, utan att populationen kommer att minska i antal vid årets slut.
– Underlaget från Skandulv visar att den inslagna vägen från regeringens sida är helt riktig. Jag värderar detta som en viktig pusselbit i den fortsatta förvaltningen av vargstammen, säger moderaten Bengt-Anders Johansson, som även är vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet.
– Genom minskad inavel kan vi ha färre, men genetiskt starka, vargar. Det är ett mål som vi nog är många som vill nå, tillägger han.