Förändringen av landsbygdens odlingslandskap påverkar arterna mest, men myndigheterna driver nu folk från landbygden genom allt fler regler, anser skogsprofessorn Mats Nylinder .
Foto: Shutterstock Förändringen av landsbygdens odlingslandskap påverkar arterna mest, men myndigheterna driver nu folk från landbygden genom allt fler regler, anser skogsprofessorn Mats Nylinder .

Vem avgör om en art är viktig?

Skogsprofessor kritiserar "rödlistan"

Skogsprofessorn Mats Nylinder kritiserar i en debattartikel i Upsala Nya Tidning Artdatabankens ”rödlista”, som han menar hanteras godtyckligt och kortsiktigt, samt styrs av starka intressegrupper.

Vem fattar besluten? undrar Mats Nylinder.

– I dag är det många gånger enskilda individer och intressegrupper, slipade i marknadsföring och mediepåverkan, som agiterar för biologisk mångfald och rödlistning av arter. Det handlar inte alltid om fakta utan om att på ett slagkraftigt sätt utnyttja begreppet biologisk mångfald, säger han i debattartikeln.

Vem rangordnar arterna?

Han konstaterar också att om en art gynnas missgynnas andra:

– Arter som sångsvan, trana, grågås har ökat under de senaste 30 åren vilket bör innebära att vissa andra arter minskat. Men ingen vågar nämna att vi borde skjuta ner gås- eller tranpopulationen för att en gräs- eller grodart minskat drastiskt. Vem har rätten att rangordna arternas betydelse?

Brukandet viktigt

Mats Nylinder anser att det sannolikt är förändringen av landsbygdens odlingslandskap som påverkar arterna mest – samt att det är brukandet av vatten, jord och skog har skapat den mångfald vi i dag har.

– Myndigheterna driver nu folk från landbygden genom allt fler regler för hur brukandet ska ske, anser han.

Läsa hela debattinlägget här.