Han påpekar att vargar har ett temperament som gör att de inte går att tämja som hundar. Han tror att vargar istället tidigt lärde sig att ta vara på rester från stenåldersmänniskans jakt. En del vargar bar på ärftliga anlag som gjorde att de var mindre rädda för människor. Genom naturligt urval bildades så småningom mer orädda flockar. Vissa av dessa individer tog senare mer eller mindre plats hos människorna. Således var vargen redan till hälften tam när människan började tämja och förädla den.
Hundar förstår människor
Det som gör samspelet unikt mellan hundar och människor är att hundar kan tyda människans beteende. Det kan varken vargar eller schimpanser göra.
Brian Hare, en amerikansk antroprolog, har jämfört hundar med vargar som fötts upp av människor. Ett experiment gick ut på att lägga två matdoftande plastkoppar upp och ner på golvet. Under den ena fanns mat, men inte under den andra. När ett djur släpptes in tittade och pekade försöksledaren på burken där maten fanns. Så gott som alla hundar gick till rätt skål, men vargarna gick lika mycket till fel skål som till rätt.
Samma experiment gjordes med hundvalpar. Hälften av dem var vana med människor medan de andra inte haft kontakt med människor alls. Resultaten var likvärdiga, vilket visar att förmågan att tyda människors tecken är nedärvd.
Brian Hare gjorde också experimentet med hundar och schimpanser. Där tittade han bara på burken med mat. Hundarna var överlägset bäst på att tyda människans tecken och hitta rätt burk.
Småväxta Asien-vargar blev hundar
– Ska man leva tillsammans med människan är det en evolutionär fördel att kunna tyda henne, säger Peter Savolainen, vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, till tidningen Forskning och Framsteg. Peter Savolainen har visat med hjälp av DNA-analyser att tamhunden härstammar från småväxta vargar i södra Asien.
Enligt en rapport från evolutionsforskare i Uppsala följde hunden med människan över Berings sund när Amerika befolkades för runt 15 000 år sedan. Således härstammar alla amerikanska hundraser från Asien.
Nu finns planer på att kartlägga hundens arvsmassa på samma sätt som man gjort med exempelvis människans och musens.
– Hunden är förmodligen det djur som människan har förändrat allra mest genom avel. Tänk bara hur olika hundar kan se ut. Med hundens arvsmassa kartlagd får vi facit i hand när det gäller sambanden mellan generna och olika rasers egenskaper, säger Peter Savolainen till tidningen Forskning och Framsteg.