De kortbenta och dvärgväxta raserna har framför allt problem med onda ryggar och i värsta fall diskbråck. Dit hör bland annat raserna tax, drever och basset. De är avlade för att få dvärgväxta ben – allt för att de inte ska kunna stressa drevdjuren.
– Om du tittar på deras oproportionerligt långa ryggar, så förstår du varför de får problem. En lång rygg måste röra sig mycket mer än en kort rygg och då blir det slitage, säger Anna Granath.
– Men diskbråck är mest en avelsfråga. Många av de kortbenta hundarna har förutsättningar för att lättare att få förkalkningar mellan diskarna. Kolla upp förfäderna till din blivande hund, tipsar Anna Granath.
– Friska föräldrar och mor- och farföräldrar är bästa garantin.
Viktigt bygga muskler
Hon rekommenderar att unga, kortbenta hundar får följa med på lite längre promenader redan från fem-sex månaders ålder. Det gäller att bygga upp stabila muskelpaket runt buk och rygg.
– Då ska träningen ske i skritt – och naturligtvis med sunt förnuft. Det är i skritt man tränar exempelvis greyhounds för att de ska bygga muskler. Man kan inte tro att en kapplöpningshund har något utbyte av att röra sig i skritt, men det är en gångart som bygger muskulatur väldigt effektivt, säger Anna Granath.
Försiktig lek med andra hundar, i samma storlek, är förvånansvärt bra träning som ger bra buk- och ryggmuskulatur gratis.
Håll koll på vikten
Hundens hull är naturligtvis avgörande. En fet hund går lättare sönder än en smal.
– Håll en drivande, kortbent hund i undre gränsen för vikt, säger Ann Essner.
En valp får naturligtvis inte vara för smal. Det är när den blir vuxen som vikten ska vara så låg som möjligt.
Sedan gäller det att bygga upp kondition och styrka hos en vuxen hund. Då rekommenderar Anna Granath och Ann Essner att träningen blir så lik hundens framtida arbetsuppgifter som möjligt. För taxar och drevrar, som ska arbeta i galopp, gäller det också att träningen går i galopp.
– Det är en fördom att det skulle vara djurplågeri att cykla med en kortbent hund. Alternativet är att springa med hunden, men hur många orkar det? En kortbent jakthund kan springa miltals under en jaktdag, säger Anna Granath.
Men naturligtvis måste cykelträningen ske på hundens villkor. Låt den själv bestämma tempot.
Långa promenader i kuperad terräng är också bra träning. Hunden bygger både styrka och koordination när underlaget är varierande och inte alldeles slätt.
Simning bra träning
Simning är också alldeles utmärkt träning.
Varför inte låta hunden simma efter ekan under sommarkvällarna?
Då är det oftast för varmt för motionspass bredvid cykeln. 45 minuters simning tar ordentligt på krafterna och ger ett ordentligt blodflöde i musklerna.
– Just blodgenomströmningen gör att hunden bygger upp muskler som kan transportera bort restprodukter som mjölksyra och urinsyra ur blodet, säger Ann Essner.
I arbetet på Falu djursjukhus håller Anna Granath och Ann Essner i rehabiliteringsträningen för skadade hundar.
Det är bland annat taxar och drevrar med opererade diskbråck som får komma och simma i en speciell träningsbassäng.
Woody tränar sitt knä
När Jakt & Jägare hälsar på är det labradorhanen Woody som ska träna sitt onda knä, som opererats tre gånger för skador på korsbanden.
– Många ställande hundar, som gråhund, jämthund och karelsk björnhund, men också labrador och golden retriever har problem med för dåliga knävinklar. En för rak led fungerar sämre som stötdämpare.
– Då uppstår det skador, säger Anna Granath, när Woody plaskar runt i bassängen.
Han simmar tio-elva minuter och ser faktiskt tagen ut.
– Bassängen gör att hunden simmar hårdare än om den skulle simma i en öppen sjö. Därför räcker det med cirka tio minuter. Vi ska ju tänka på att han är skadad också, säger Ann Essner.
Dåliga förbröst, det vill säga förbröst som inte når ut riktigt framför hundens frambogar, ger också ökad skaderisk. Anna Granath och Ann Essner pekar på att till exempel stövare och pointrar kan ha problem med det.
– Dåligt förbröst i kombination med dåliga vinklar ger en hund som liksom springer på tåspetsarna. Där blir det ofta problem med trasiga handleder, säger Ann Essner.
– Egentligen handlar det om att man borde avla på äldre hundar som klarat sig utan skador. Men framför allt ska man ta hundarnas utställningsstandard på allvar. En snygg hund har också lättare att klara sig undan skador, säger Anna Granath.
Tassarna måste härdas
Tassarna är ett viktigt kapitel. Se till att motionera hunden på underlag som stärker och härdar trampdynorna. Och strunta i att smörja tassarna.
– Valpens tassar är alldeles mjuka och lena, men de skulle inte hålla lång stund under jakt. Hundens tassar måste härdas och bli hårda så att de klarar underlaget, säger Anna Granath.
Kan få skavsår
Hundar som har växande hår ska klippas mellan trampdynorna, annars fastnar det lätt grus och is i tassarna. Det leder ofta till skavsår.
Slutligen, klorna. Se till att hålla jakthundens klor korta. Tänk dig själv att du skulle springa allt vad du orkar i skogsterräng, där tassen sjunker ned i exempelvis mossa.
Med långa klor blir påfrestningarna på klofästena extrema.