Vad är livmoderinflammation?
Svar: Det är en hormonell störning som leder till att livmodern blir fylld med var. Ett vanligt symptom är att tiken får flytningar men det finns fall som inte har flytningar. Ofta dricker hon mer och blir på sikt slö och kan få feber. Bästa behandlingen är att man avlägsnar livmodern kirurgiskt. Det innebär att livmoder och äggstockar tas bort vilket gör att tiken inte kommer att löpa mer.
Min hund har fått i sig råttgift – är det farligt?
Svar: Ja, råttgift kan vara dödligt även för hundar. Om din hund har ätit råttgift bör du omedelbart ta kontakt med veterinär för vidare direktiv och behandling.
Vad som görs hos veterinärer beror på hur många timmar som hunnit gå sedan hunden åt råttgiftet. Ofta väljer veterinären att framkalla kräkning hos hunden om det finns misstanke om större mängder råttgift kvar i magsäcken. Behandling med motgiftet K-vitamin sätts alltid in.
Innan du åker iväg till veterinären är det viktigt att skriva upp vilket råttgift hunden har fått i sig eller ta med förpackningen. Det finns nämligen råttgift av olika styrka på marknaden. Behandlingen beror på vilket preparat som använts. Råttgiftet verkar genom en hämning av blodets förmåga att koagulera och offret blöder till döds.
Symptom uppträder i allmänhet tre-sju dagar efter giftintaget, så förutsatt att behandling sätts in i tid är prognosen god. Efter avslutad behandling är det viktigt att följa upp att behandlingstiden varit tillräckligt lång. Denna uppföljning görs med ett blodprov två-tre dagar efter avslutad behandling med K-vitamin. I takt med att nya långtidsverkande råttgift kommit ut på marknaden har uppföljningen blivit allt viktigare.
Min hund har ätit mycket svamp i skogen. Vad ska jag göra? Är det farligt?
Svar: När det gäller svamp stämmer det gamla talesättet ”sådan husse, sådan hund”. De svampar som är giftiga för människor är i allmänhet även giftiga för hundar.
Det finns en mängd olika giftiga svampar. Symptomen beror på vilken svamp hunden har fått i sig. Magbesvär är det vanligaste problemet, men ibland kan följden bli mycket allvarligare med lever- eller njursvikt som följd.
Om din hund kan ha ätit giftig svamp, ta kontakt med din veterinär för vidare direktiv så snart som möjligt. Det är viktigt att få behandling om hunden visar symptom på förgiftning!
Vad kan jag göra när min hund är skott- och fyrverkerirädd?
Svar: Det viktigaste av allt är att du själv håller dig lugn då din hund blivit panikslagen. Om du visar oro förstärker du hundens misstanke om att världen håller på att gå under. Det ser obehagligt ut när hunden flämtar, skakar och hjärtat rusar, men det brukar inte vara någon fara för hundens liv.
Sök dig snabbt till ett lugnt och stängt utrymme där din hund kan känna sig trygg. Sätt på musik och försök distrahera hunden från oljudet utanför. Dra ner gardinerna så att ljusspelet inte syns in. Många hundar är lika rädda för ljusfenomenet som för ljudet vid fyrverkeri.
Om hunden inte är kontaktbar i sin rädsla kan det ibland hjälpa om ägaren fortsätter med sina vanliga göromål hemma som om ingenting hänt. Lämna inte en rädd hund ensam!
Om din hund är skotträdd är det klokt att i god tid före nyår besöka en veterinär för lugnande medicinering. Recept lämnas inte ut per telefon. Hunden bör undersökas av en veterinär innan lugnande medicinering kan lämnas ut. Följ de doseringsdirektiv du får av veterinären och ge medicinen innan smällandet börjar.
Jag har tagit bort en fästing, men huvudet sitter kvar, är det farligt?
Svar: Nej, detta är inte farligt. Det uppstår ofta en lokal svullnad där fästingen suttit. Detta är en inflammatorisk reaktion på att fästingen suttit där och är kroppens naturliga försvarssystem. Att huvudet ibland blir kvar då man tagit bort fästingen har alltså ingen betydelse. Huvudet stöts så småningom bort av kroppen.
Det är viktigt att titta igenom sin hund under fästingsäsongen och plocka bort eventuella fästingar. Det finns speciella fästingborttagare att köpa om man tycker det är besvärligt. Det finns också flera receptfria preparat att köpa på apoteket som håller fästingarna borta från hunden, eller så kan en veterinär skriva ut receptbelagda fästinghalsband.
Min hund bär sitt huvud snett, Vad kan det vara för fel då?
Svar: Att hunden håller huvudet snett kan ha flera orsaker. Det vanligaste är att hunden fått en öroninflammation eller är irriterad i örat av andra orsaker. Hunden ruskar ofta på huvudet eller kan försöka klia med tassarna mot öronen. Ofta ser man sekret i örat och att det är rött och svullet eller att det luktar illa.
Det är viktigt att man kontaktar sin veterinär för att utreda detta. Vanligen behöver man ge hunden lugnande eller ibland söva hunden helt för att kunna inspektera örat och ta prover samt för att kunna göra rent ordentligt i hörselgången. Behandlingen brukar vara någon form av örondroppar och ibland antibiotika och smärtlindring.
En annan orsak till sned huvudhållning kan vara påverkan på balansorganet. Detta kan orsakas exempelvis av inflammation i mellan- och/eller inneröra. För att kunna utreda dessa besvär krävs ofta magnetkameraundersökning eller skiktröntgen och undersökning av örat med operationsmikroskop som görs med hunden i full narkos.
Min hund får ”nysanfall” i skov. Det verkar som hunden drar in luft. Vad ska jag göra?
Svar: Inåtvända nysningar är ett ganska vanligt problem hos hundar. Detta är ett tecken på att någon form av irritation finns i näshålan. En orsak kan vara noskvalster, Pneumonyssoides caninum, en parasit som lever i nos och bihålor hos hunden. Andra symptom än inåtvända nysningar kan vara vanliga nysningar och fnysningar och försämrat luktsinne.
Det är ännu så länge inte fastställt hur noskvalster smittar, men det mest sannolika är direkt smitta från hund till hund. Sannolikt kan även indirekt smitta förekomma, det vill säga att hunden smittas genom att hunden exempelvis luktar på marken där en annan hund gått. Forskning har visat att kvalstren kan överleva i fuktig miljö i rumstemperatur och i kylskåpstemperatur i upp till tre veckor. I torr miljö dör de efter ett dygn.
Då din hund uppvisar dessa symptom ska du ta kontakt med din veterinär. Hunden undersöks och ibland beslutar veterinären att undersöka vidare med exempelvis spolning av näshåla och med cellprover från näshålan. Om hunden i övrigt är frisk och inte har något större näsflöde kan man ibland välja att provbehandla hunden med preparat mot noskvalster, exempelvis Interceptor-tabletter.
Andra orsaker till irritation i näshålan kan vara främmande kroppar, inflammationer, svampinfektioner och tumörer. I samband med dessa sjukdomar ses ofta varigt näsflöde och ibland blodblandat näsflöde. Vid dessa sjukdomstillstånd krävs undersökning i narkos och inspektion av näshålan med fiberoptik. Ibland behövs även magnetkamera eller skiktröntgen om besvären är omfattande.
Min hund har fått torrhosta men är feberfri. Vad ska jag göra åt det?
Svar: Hosta hos hund kan ha en mängd olika orsaker. Det kan också vara svårt att skilja torrhosta från produktiv, slemproducerande hosta i tidigt stadium. Är din hund allmänpåverkad är det viktigt att du kontaktar veterinär omgående, även om hostan upplevs som torr och hunden är feberfri.
Hos den äldre hunden, ofta hos lite överviktiga mindre hundraser, kan torrhosta vara orsakad av så kallad trachealkollaps. Trachea, luftstrupen, blir med åren mer eftergivlig och kan falla ihop exempelvis vid upphetsning eller ansträngning och utlöser då hosta som ibland kan bli intensiv.
En annan vanlig orsak är då hunden drar i kopplet och halsbandet trycker på luftstrupen. Tillståndet är relativt svårbehandlat och kan inte opereras.
Det är viktigt att hunden hålls i god kondition och inte blir tjock, egentligen den enda behandlingen som har effekt. Ibland sätts kortison in för att minska den inflammation som kan uppstå i luftstrupen.
Torrhosta kan även ses hos hjärtsjuka hundar då hjärtat växer så mycket att det trycker ihop en del av bronkerna. Ibland ger man då hostdämpande medicin om besvären är omfattande.
Torrhosta kan också vara ett tecken på lunginflammation, kennelhosta eller till och med hjärtfel så det är viktigt att du konsulterar din veterinär!
Jag har en ung hund som är så dålig på att äta. Kan hundar ha anorexi?
Svar: Man talar inte om anorexi på hund på samma sätt som hos människor. Hundar kan vara dåliga att äta av många orsaker. En del är kräsna, sjukdom kan ibland vara en orsak. En viktig aspekt är att se till hullet. Är hunden inte mager kanske den trots allt äter tillräckligt.
Är det så att om du har en ung och i övrigt livlig, frisk och glad hund är det sannolikt så att den bara är ointresserad av att äta. Man kan då pröva med ett energirikare foder för att den ska få i sig så mycket näring som möjligt i den lilla portion den äter. Gå till din närmsta veterinär som säljer foder och beskriv just din hund för att få bästa råd. Man ska också tänka på att alla hundar inte vill äta till exempel morgon och kväll. En del tycker det räcker en gång per dag och det är normalt.
Min hund har slagit av en tand. Vad gör man åt det? Kan hundar ha tandvärk?
Svar: Det beror på hur den har slagit av tanden. Det kan vara endast en liten spets, halva tanden eller en ”slab-fraktur” som sträcker sig under tandköttet. Åtgärd i de flesta fall är antingen rotfyllning eller utdragning. Hundar kan ha tandvärk.
Jag skulle vilja köpa en hund i ett annat land. Vad krävs vid import till Sverige?
Svar: Djur som förs in utan sin ägare eller dennes ombud, det vill säga fysisk person som ansvarar för djuret för ägarens räkning under transporten, klassas inte som sällskapsdjur och måste därför uppfylla kraven för handelsdjur. Detsamma gäller vid införsel av fler än fem djur från tredje land, oavsett djurslag, med samma ägare. Djur som ska säljas efter införseln är också handelsdjur.
Följande krav ställs vid införsel av handelshund/-katt/-iller från lågriskland: Djuret måste vara ID-märkt och ha genomgått rabiesvaccination. Det krävs även godkänt prov avseende rabiesantikroppar och avmaskning i enlighet med vad som anges för sällskapsdjur. Djuret måste besiktigas av officiell veterinär inom 24 timmar före avresan. Vid besiktningen utfärdar veterinären ett så kallat handelsintyg, eller för in uppgifterna om besiktningen i djurets pass om sådant finns. Intyget eller passet ska åtfölja djuret på resan. Införsel ska ske över gränskontrollstation, det vill säga i Göteborg/Landvetter eller Stockholm/Arlanda.
Införseln ska anmälas till gränskontrollveterinär minst en arbetsdag i förväg. Djuret ska vid ankomsten besiktigas av en gränskontrollveterinär. Detta är belagt med en avgift. Det ska därefter passera tullen. Observera att en familj kan införa fem sällskapsdjur per familjemedlem. De kan också ansvara för varandras djur under transporten och därmed agera ombud. För införsel av övriga djurslag för handel från EU och tredje land krävs införseltillstånd i varje enskilt fall. Kontakta Jordbruksverkets art- och smittskyddsenhet för att få veta mer.
Vid köp av hund från andra länder kan djuret vara drabbat av infektionssjukdomar som vi inte är vana vid, eftersom de normalt inte förekommer hos hundar som vistats i Sverige. En del av dessa infektioner ger inte symptom förrän en längre tid efter det att hunden blivit infekterad. En till synes frisk hund kan alltså börja visa symptom på sjukdom först en tid efter den köpts in till Sverige. Exempel på sjukdomar är leishmanios, hjärtmask, den bruna hundfästingen, monocytär ehrlichios, babesios, hepatozoonos, leptospiros och brucellos.
Vaccination mot HCC, valpsjuka och parvovirus rekommenderas till samtliga hundar. Vänd dig till en behandlande veterinär i det område som hunden bor för en besiktning och för råd om vilka provtagningar som bör utföras innan eventuellt köp av hund. Smittryck och förekomst av olika infektionssjukdomar varierar mellan olika geografiska områden, liksom vilka andra sjukdomar man bör vara observant på.
Hur farligt är det med ormbett?
Svar: Huggormsbett medför i de flesta fall kraftig svullnad och smärta kring bettstället. Det beror dels på giftet som sprutats in, men också på den infektion som bakterierna från ormens mun orsakar. I 30-50 procent av fallen sprutar inte ormen in giftet och reaktionen uteblir. Hundar blir vanligen bitna på nosen/läpparna då de luktar och sniffar. I svårare fall kan djuret bli allmänpåverkat med symptom som till exempel illamående, kräkningar, andningssvårigheter, blodtrycksfall, hjärt- lever och njurpåverkan.
Om olyckan är framme – ta det lugnt. Om möjligt bär djuret till bilen och håll den bitna kroppsdelen stilla, helst i högläge. Lugna djuret. Tag kontakt med närmsta djurklinik/djursjukhus för vidare hjälp. Ha telefonnumret tillgängligt.
Vid kräkning, tänk på att ha ditt djur på mage med huvudet neråt och bakdelen högt för att inte få ner maginnehåll i luftvägarna. För både huggormsbett och insektsbett gäller att i samråd med kliniken diskutera eventuell förebyggande behandling om ditt djur är överkänsligt.