Förbundet betonar att jakträtten är en central del av äganderätten och att markägarna måste få större inflytande över besluten.
Balans mellan vilt, jord och skog
Målsättningen är en förvaltning där lokala förutsättningar och evidensbaserad kunskap får styra. Man efterlyser också ett tydligare ansvarstagande från markägarnas sida.
– Rätt förvaltat är viltet en resurs, men obalanserade viltstammar orsakar allvarliga skador på både jord- och skogsbruk. Vi vill skapa förutsättningar för en hållbar förvaltning där markägare ges rådighet, ansvar och verktyg att balansera viltet utifrån lokala behov, säger förbundets ordförande Axel Roos i ett pressmeddelande.
Tio åtgärdsförslag
I förslaget lyfts tio åtgärder för en bättre klövviltsförvaltning:
- Bättre inventeringar och beslutstöd.
- Stärkt markägar- och brukarperspektiv i viltförvaltningsdelegationerna.
- Ökad kompetens hos markägare och jägare genom rådgivning och utbildning.
- Främjad frivillig lokal samverkan – utan ökad detaljreglering.
- Regionala dialoggrupper i län med särskilda utmaningar.
- Avtalsmallar för jaktupplåtelser som tydligt reglerar ansvar och avskjutningsmål.
- Åtgärder för mer naturligt viltfoder i landskapet.
- Ökat engagemang och ansvar hos markägare.
- Mer kunskap om effektiv jakt.
- Främjad konsumtion av viltkött och bättre infrastruktur för hantering av fällt vilt.
Förändrad mandatfördelning
En konkret punkt gäller viltförvaltningsdelegationerna. Jordägareförbundet vill se en ny mandatfördelning där markägare och brukare ges dubbelt så många platser som i dag, medan politiker och myndigheter får färre.
Viltköttet i fokus
Förbundet föreslår också stöd till viltdepåer, kostnadsfria trikin- och cesiumprover och riktade projekt för att öka konsumtionen av viltkött. Tanken är att skapa incitament för aktiv jakt och därmed bidra till en mer balanserad förvaltning.
Till lokal nivå
Sveriges Jordägareförbund vill med sitt program flytta tyngdpunkten i klövviltsförvaltningen till lokal nivå och ge markägarna både större ansvar och större möjligheter att agera.
JRF håller med
Solveig Larsson, förundsordförande i Jägarnas Riksförbund, JRF, säger till Jakt & Jägare att JRF i stor utsträckning delar jordägarnas tio bud för långsiktigt hållbar klövviltsförvaltning:
– Den lokala nivån och markägarnas engagemang är centrala för god viltförvaltning utifrån de lokala förutsättningarna, som snabbt ändras utifrån hur marken brukas samt hur klimatförändringarna påverkar. JRF har konsekvent sedan viltförvaltningsdelegationerna bildades pekat på obalans i sammansättning, vilket gör att vi har mindre kompetens och inflytande från de som främst berörs, nämligen markägare och jägare.
Larsson menar vidare att en förändring som ger jakt- och viltintresset två mandat och brukare och ägare av skog och jord fyra mandat, ger en bättre balans för långsiktigt hållbar viltförvaltning i respektive län.
