Vid jaktstarten hösten 2024 uppskattades stammen till cirka 300 000 älgar. Efter jaktsäsongens avskjutning på nästan 57 000 djur återstår omkring 240 000 älgar – en ökning med ungefär tio procent jämfört med föregående år, skriver Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.
Jägarnas bidrag – och utmaningar
En viktig förklaring till ökningen är att jägarna skjuter färre vuxna hondjur, som har störst påverkan på populationens tillväxt. Dessutom rapporteras att jägarna tillbringar mindre tid i skogen, vilket ger färre observationer och att man väljer att skjuta en lägre andel av de älgar som observeras.
– Den minskade avskjutningen av älgkor tyder på att jägarnas beteende förändrats och att det kan vara en bidragande orsak till populationens tillväxt, säger Mona HansErs, enhetschef vid Viltanalysenheten på Naturvårdsverket.
Viktiga observationer i älgförvaltningen
Naturvårdsverkets rapport understryker betydelsen av jägarens roller i viltövervakningen. Minskande observationstimmar gör det svårare att följa älgstammens utveckling, särskilt i glesare områden där datainsamlingen blir bristfällig. SLU:s årliga statistik understryker att korrekt och geografiskt sammanhängande data är avgörande för att planera framtida förvaltning.
– Jägarnas observationer är oerhört värdefulla. Förvaltningen bygger på deras engagemang och data, även i områden där älgen är gles, betonar HansErs.
Kunniga jägare
Mikael Hultnäs, riksviltvårdskonsulent på Jägarnas Riksförbund, JRF, säger till Jakt & Jägare att han tror att de flesta jägarna är glada att se att älgstammen nu åter tycks öka.
– Att jägarna självmant verkar vara återhållsamma vad gäller att skjuta produktiva kor tycker jag är ett tydligt tecken på att jägarkåren är kunnig och ansvarstagande, vilket vi inom JRF länge har fört fram.
