Det blev Petra Lundh som utsågs till ny rikspolischef. Hon tillträdde tjänsten samtidigt som Anders Thornberg lämnade den och blev ny landshövding i Halland den 1 december.
Högt meriterad
Petra Lundh är en högt meriterad jurist och kommer senast från ett arbete som hovrättspresident i Svea hovrätt. Dessförinnan var hon riksåklagare – och i den egenskapen kom hon att uppmärksammas i flera jaktrelaterade ärenden.
Bland annat medverkade hon till en kontroversiell ändring i rättegångsbalken 27 kap 18 §. Tanken var att den så kallade straffvärdesventilen skulle justeras så att det skulle gå att lägga ihop misstankar mot en misstänkt. Om straffvärdet då skulle komma att överstiga två års fängelse skulle hemliga tvångsmedel tillåtas – det vill säga till exempel telefonavlyssning och övervakning av elektronisk kommunikation.
Avlyssnade Hedin
Regeländringen infördes strax efter det att Karl Hedins telefon avlyssnades i strid mot den tidigare formuleringen i lagen – något som advokat Sven Severin, som företrädde Karl Hedin under den uppmärksammade rättegången, inte tror var någon slump.
– Det var säkert vårt agerande och polisanmälan mot åklagaren som var den tändande gnistan till det nya lagförslaget, säger Sven Severin.
Han tillägger:
– Lundh skrev, efter att vi hade polisanmält användandet av telefonavlyssning i Hedinmålet, till samtliga åklagarmyndigheter att man måste sluta med att tillämpa straffvärdeventilen på det sätt som man tidigare hade gjort. Efter det kom skrivelsen till departementet.
Landade hos RÅ
Vad gäller anmälan mot åklagaren i Hedinmålet landade den hos riksåklagaren med Petra Lundh som chef. Också misstankarna mot den tingsrättsdomare som hade fattat beslut om avlyssning av Karl Hedins telefon bedömdes av riksåklagaren.
– Lundh var ju även riksåklagare och chef när riksåklagaren beslutade att inte inleda förundersökning mot den åklagare som hade ansökt om hemlig telefonavlyssning av Hedin. Vilket alltså var i strid med den dåvarande lydelsen av 27:18.
Resultatet blev att ingen förundersökning inleddes och det konstaterades att om ett tjänstefel var begånget var detta att anse som ringa och inte straffbart.
Ville ändra lagen
Petra Lundh ville dessutom ta ytterligare steg för att ändra lagen genom att införa grovt jaktbrott i den katalog med brott som innebär att hemliga tvångsmedel alltid kan användas.
Inte minst advokater reagerade kraftfullt mot initiativet, något som ska ses i ljuset av att brottskatalogen består av allvarliga systemhotande brott som till exempel spioneri, mordbrand, sabotage och terrorbrott.
Högst fyra år
I sin skrivelse till justitiedepartementet anförde Petra Lundh:
”Även grovt jaktbrott är en sådan brottstyp. För jaktbrott av normalgraden döms till böter eller fängelse i högst ett år. Om ett jaktbrott är att anse som grovt, döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. HAK (hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, reds. anm.) vid sådana brott är i dag närmast utesluten med hänsyn till gällande straffvärdepraxis för enstaka brott. Samtidigt kan sådana brott begås planerat, upprepat och i vissa relativt fasta grupperingar. Brottsligheten kan i sådana fall ha ett samlat högt straffvärde. Vidare är brottsligheten ytterst svårutredd. Den begås på platser och tider då vittnesiakttagelser sällan kan göras. Spaning från polisens sida är i regel inte heller möjlig. De inblandade och personer i kretsen kring dessa är erfarenhetsmässigt obenägna att medverka i utredningarna. Detta gäller även vid enstaka brott. För att dessa jaktbrott ska kunna utredas behövs därför HAK”.
”Tack och lov”
Petra Lundhs förslag förverkligades aldrig vad gäller att grovt jaktbrott alltid skulle motivera hemlig telefonavlyssning.
– Så blev tack och lov inte fallet. Man kan nog påstå att hon är en vän av kontrollsamhället. Då var hon högsta chef för REMA-åklagarna nu är hon högsta chef över NOA-poliserna och deras artskyddsgrupp, säger Sven Severin.
Jakt & Jägare har via Polismyndighetens nationella mediecenter, NMC, försökt be rikspolischefen om en kommentar – ingen har svarat i telefonen.