Foto: MostphotosDrygt 8 miljoner kronor ur Viltvårdsfonden går i år till forskning om varg, hjortdjur, klövvilt och säl.

Viltvårdsfonden finansierar forskning med miljoner

Fyra forskningsprojekt tilldelas sammanlagt drygt 8 miljoner kronor ur Viltvårdsfonden i år. Det har Naturvårdsverket beslutat. Forskarna ska bland annat studera varg, hjortdjur, klövvilt och säl.

Viltvårdsfondens medel utgörs av den viltvårdsavgift på 400 kronor som alla som jagar i Sverige betalar. Pengarna används bland annat av myndigheter och organisationer som hanterar jakt- och viltfrågor. Och så finansierar de forskning.

”Forskningen ska ha hög vetenskaplig kvalitet och relevans och den ska komma till praktisk användning i arbetet med vilt och jakt vid myndigheter och organisationer”, beskriver Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.

I år anses fyra forskningsprojekt motsvara kraven och de har därför beviljats anslag.

Jaktens påverkan på vargstammen

Den största summan, 2 995 000 kronor, går till ett treårigt projekt inom ramen för vargforskningsprojektet Skandulv. Håkan Sand och hans kollegor vid Sveriges lantbruksuniversitet, Grimsö, ska studera hur den legala vargjakten har påverkat vargpopulationens tillväxt, generationstid och spridning i Skandinavien.

Resultaten är tänkta att bidra till en större förståelse för hur olika förvaltningsåtgärder påverkar vargpopulationen.

I projektbeskrivningen skriver forskarna bland annat:

”Vargstammen i Skandinavien har fördubblats under de senaste fem åren och i vissa områden är tätheten jämförbar med den i mättade populationer. Det innebär en risk för betydande påverkan på ekosystemet: färre bytesdjur påverkar i slutändan vegetationen, konkurrensen med andra köttätande arter ökar och konflikterna med människor intensifieras.”

Vill skrämma hjortdjur

En mindre summa, 500 000 kronor, går till Juan Ignacio Ramirez på Umeå universitet. Han vill utveckla nya verktyg, med artificiella signaler från rovdjur och människor, för att minska de områden som hjortdjur rör sig i och skadorna på skogsplanteringar och i jordbruksmarker.

Annika Felton på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp får 2 481 000 kronor för att under en treårsperiod utvärdera hur skogsskötsel, klimat och klövviltets bete påverkar näringen i ljung, blåbärsris och lingonris.

Och Karin Hårding vid Göteborgs universitet är ansvarig för ett tvåårigt projekt vars främsta mål är att utveckla en matematisk modell som kan visa hur faktorer som populationstäthet, havsisutbredning och jakt påverkar Östersjöns gråsälar. Projektet tilldelas 2 059 000 kronor.

Kunskap som efterfrågas

– De finansierade projekten handlar om så olika saker som klövviltets födoresurs, effekter av jakt på vargpopulationen, verktyg för skrämsel av hjortdjur och utveckling av modeller som kan visa hur olika jaktuttag påverkar gråsälen. Gemensamt är att de ligger i linje med de behov av forskningsbaserad kunskap till stöd för viltförvaltningen som efterfrågas i Naturvårdsverket forskningsstrategi för Viltvårdsfonden, kommenterar Anders Lundvall, forskningssekreterare på Naturvårdsverket.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på print
Dela på email
Ämnen i artikeln
Liknande artiklar
Hämtar artiklar ...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Fyll i din e-postadress och godkänn villkoren så får du automatiskt ett mejl varje dag med de senaste nyheterna.

Hämtar artiklar ...