Den dödliga avmagringssjukan CWD, eller skranteskjuke som det heter på norska, upptäcktes i Norge i mars 2016.
Miljövernforbundet anser att Mattilsynet kom igång för sent med åtgärder. Först 2018 startade systematisk insamling av prover.
Helikoptrar och snöskotrar i jakten
Aktivisterna hävdar att avlivningen av över 1 400 vildrenar på Hardangervidda visade brister i djurvälfärd eftersom jakten genomfördes under fyra månader från helikopter och snöskoter, rapporterar Nationen.
Total kvot på 6 000 rentjurar
Totalt är det en ny kvot på 6 000 rentjurar som kan avlivas, vilket också kritiseras av aktivisterna. De menar att de äldre tjurarna är nödvändig för stammens tillväxt eftersom betäcker cirka tio vajor var. De äldre tjurarna behövs också för att skrapa fram föda under vintern.
Miljövernforbundet anser att Norge har ett särskilt ansvar för att bevara vildrensstammen eftersom Norge är det enda europeiska landet som har vildren. Stammen beräknas till 30 000 individer.
Miljövernförbundet tycker att åtgärderna i Norge borde ha utförts av utländsk expertis och kräver en granskning av Mattillsynet.
Tillbakavisar kritiken
Men avdelningsdirektör Karen Johanne Baalsrud vid Mattilsynet tillbakavisar kritiken. De norska åtgärderna genomförs på vetenskaplig grund. Om inte myndigheterna agerar kan CWD spridas till hjortdjur över hela Norge, varnar avdelningsdirektören.
Det var under förra året som alla vildrenar avlivades i zon 1 på Nordfjella. Nu är det i omkringliggande områden som vildrenar ska avlivas. Målet är att fälla och CWD-testa 1 800 tjurar som över 2,5 år, rapporterar portalen Hjortevilt.
Modell för smittfri zon
Veterinaerinstituttet, Norsk institutt for naturforskning och universitet i Oslo har tagit fram en modell för att beräkna om området är smittfritt. Om 1 800 djur testas utan spår av CWD är det 90 procents sannolikhet att området är smittfritt. Då kan man sedan med 99 procents säkerhet komma fram till att Nordfjella är smittfritt.
2018 testades för få vildrenar från Hardangervidda och det var då bara 65 procents säkerhet att området var smittfritt. Det leder till att det är fortsatt osäkerhet kring smittstatusen på Hardangervidda.
Tror inte så många tjurar fälls
Det är förvaltningsorganet Hardangervidda villreinutval som fastställt en kvot på 6 000 vildrenstjurar som kan tas bort på Hardangervidda under 2019, men ingen tror att så många vildrenar faktiskt kommer att kunna fällas. Men om 1 200-1 800 tjurar kan fällas räknas det också som ett gott resultat.
Att de äldre tjurarna bör avlivas sammanhänger med det är större sannolikhet för att de ska vara CWD-smittade än kor och ungdjur.
Överlevande tjurar betäcker flera kor
Eftersom vildrenen är polygam kan man ta bort fler tjurar utan att beståndstillväxten äventyras. De kvarvarande tjurarna parar sig med flera kor. Målet är att ha ett bestånd på 7 000 vildrenar på Hardangervidda. Kalvantalet bör vara 2 000. Med jakten på tjurar reduceras tjurandelen i renstammen från 30 procent till 10 procent.
Det är viktigt att kartlägga smittstatusen för att kunna stoppa eventuell spridning samt för att också så småningom kunna bygga upp frisk vildrensstam.
