Hovslättbössan – en anonym klassiker
  • Sunne Jaktmässa

Hovslättbössan – en anonym klassiker

Vapen och utrustningPublicerad: 2007-08-09 11:45

Vapenklassiker är inte bara sådana vapen som alla känner igen, eller vapen som har betydande kvalitet och prålig lyx. De kan även vara vapen som har ett historiskt värde eller intressanta konstruktionsdetaljer.
Hovslättbössor påträffas ibland i vapenhandlarnas skrotbunkrar, där de ofta är anonyma.

Eftersom hovslättare oftast saknar märkning och inget fabrikat finns utskrivit tror många att det är verket av den lokala bysmeden för hundra år sedan.
Men eftersom hovslättbössorna är tillverkade i ett ganska stort antal och rent historiskt har varit mycket betydelsefulla för sina ägare, som normalt sett har varit mindre väl beställda bönder, är bössorna klart intressanta.
Däremot är inte bössorna speciellt intressanta ur ett vapentekniskt eller ett finmekaniskt perspektiv, men allmogehistorikern och historien om svensk vapentillverkning är väl så intressant.
Åsa Hulugårds hammare var en smedja som låg i närheten av Norrahammar och arrenderades av Johan ”Bösse-Nisse” Nilsson. Han arrenderade smedjan mellan 1860 och 1884.
Under denna tid tillverkades många mynningsladdade vapen, såväl enkel- som dubbelpipiga jaktvapen och pistoler.

Grundade vapenfabrik
”Bösse-Nisse”, som Johan Nilsson kallades för i bygden, anlade 1885-86 en vapenfabrik i Hovslätt tillsamman med sina söner Aron och Oskar.
Hovslätt är beläget nära Norrahammar i Jönköpings kommun.
Fabriksbyggnaden var på 176 kvadratmeter och hade ett överfallsvattenhjul som drev svarvar och borrmaskiner. Fabriken kom senare att byggas ut ganska ordentligt. I Hovslätt fanns en produktion av diverse smidesdetaljer och 1889 kom den egentliga vapenproduktionen igång. Som mest hade Norrefors vapenfabrik cirka 15 anställda inklusive lärlingar och torde ha varit en ganska betydande arbetsplats i bygden.
Norrefors vapenfabrik köpte in stora mängder 12,7-millimeters Remington-gevär från Karlsborgs tygstation som förändrades till jaktvapen och sedan såldes.
Många gevär borrades om till hagelgevär i kalibrarna 20, 24 och 28 och en del bibehölls i kaliber 12,7 räfflat. Av dessa bössor såldes många i Sverige men fabriken hade även en stor export till Tyskland.
Dessa vapenarbeten var man inte på något sätt ensamma om. Liknande jobb gjordes på ett antal företag runt om i Sverige. Mest kända för dessa jaktkonverterade armégevär är nog Vapendepoten i Falun.

Byråkratiskt krångel
Rikspolisstyrelsen och Svenska Jägareförbundet har för övrigt nyligen försökt att stoppa licensgivning på dessa Remingtongevär för jaktändamål med hänvisning till att dessa bössor är olämpliga enkelskottsvapen och omöjliga att montera kikarsikten på.
Tack och lov har polismyndigheten förlorat flera mål efter överklaganden, vilket lett till att tillståndsgivningen för dessa vapentyper bör jämställas med vilka jaktvapen som helst.
Alla vapenbilderna i artikeln är på ett hagelgevär modell Träff, det gevär som Norrefors vapenfabrik är mest känt för. Den här vapentypen är det som i folkmun brukar kallas för hovslättare eller hovslättsbössa.
Vapnet är väldigt karaktäristiskt med sin förnicklade baskyl och förhållandevis korta framstock.
Även om Norrefors vapenfabrik har producerat andra vapentyper, och även konverterat militära mynningsladdare till samma stiftantända system, är det detta vapen de är mest kända för.

Enkel och billig
Det här var en enkel, billig och driftsäker bössa för den jagande allmogen, som annars inte hade råd med annat än framladdningsvapen.
Modell Träff tillverkades i cirka 10 000 exemplar i enkelskottsutförande och cirka 500 exemplar i det dubbelpipiga utförandet.
Kunder skickade ofta in egna gamla framladdade vapen som byggdes om av Norrefors till ”bassystem modell Träff”. Det innebär att man tog pipan från det gamla otidsenliga vapnet och försåg denna med bland annat stock och lås. Därmed sparade kunden några kronor.

Färre och färre
Hovslättbössorna blir färre och färre. De flesta som ser ett sådant vapen tror att det är något billigt hemmasmide från den lokala bysmeden, vilket är lite synd eftersom det är ett kulturhistoriskt föremål.
Dessvärre har fåniga licensregler med pluggningstvång på vapen som fås för minnesändamål gjort att ett stort antal bössor pluggas helt i onödan.
Pluggning är helt onödigt eftersom ammunition är svår att frambringa i fungerande skick. Stiftantända vapen förekommer inte heller i brottsliga sammanhang.

Postorderverksamhet
Norrefors vapenfabrik hade en ganska omfattande postorderverksamhet, där det såldes vapen, laddattiraljer, ammunition och husgeråd.
Men i slutet av 1920-talet kom slutet för epoken Norrefors.
1927 överlät bröderna Nilsson fabriken på Johan Larsson, som var en yngre släkting. Dessvärre hade han inget vapenintresse. Det är också möjligt att han inte såg en framtid i vapenproduktion eftersom vapenlicenssystemet i Sverige tillkom vid den här tiden.

Miliser i Tyskland
Vapenlicenser infördes eftersom svenska politiker såg med oro på situationen i Tyskland, där både vänster- och högerpartier upprättade beväpnade partimiliser. Systemet tillkom för att undvika en liknande utveckling i Sverige.
Hur som helst upphörde vapenproduktionen vid den här tidpunkten. Fabriken övergick till att framför allt tillverka diverse husgeråd och fortsatte med postorderverksamheten.
Det kvarvarande lagret av vapen och jaktattiraljer verkar ha sålts bort under 30-talet.
Undan för undan minskades både produktionen och personalen. 1961 begärde företaget sig självt i likvidation. 1970 revs fabriksbyggnaderna och slutet på denna epok var definitivt.

Noll bruksvärde
Hovslättarna har inget som helst bruksvärde idag. Stiftantändningspatroner finns att få tag på, men är gamla och funktionen är minst sagt dålig.
Ekonomiskt sett är dessa bössor också nästintill helt värdelösa. Det kan vi ”tacka” vårt licenssystem för. Reglerna gör att dessa gamla trotjänare blir skrotade istället för att sparas till eftervärlden.
Jag vill speciellt passa på att tacka Rolf Björklundh för det enastående arbete han lagt ner runt hovslättbössorna och deras historia.
Han har gett ut ett litet häfte som heter ”Åsa Hulugårds Hammare och Norrefors Vapenfabrik”. Dessa mycket trevliga häften säljer han för 100 kronor styck plus frakt och han kan nås på telefonnummer 0515-314 87.

Genom att kommentera på jaktojagare.se så godkänner du våra regler

  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsUtomhusliv.se
  • AnnonsStaffans vapen
  • AnnonsGyttorp Norma