Visst är dagens fina kikarsikten på topp vad gäller ljusinsläpp, ögonavstånd och synfält. Många tror att kikarsikten inte kan utvecklas så mycket mer det gäller optiken.
Fabrikanterna kommer med mindre nyheter med det ena bättre riktmedlet än det andra och diverse former av belysningssystem. Men oftast är de inte mycket till nyheter eller nytänkande.
Trendbrytare
Swarovski har däremot brutit trenden och det är rejält. Österrikarna har tagit fram en ny serie sikten som har sex gångers förstoringsväxel. Det ökar användningsområdet per sikte rejält.
I normalfallet har kikarsikten bara tre gångers förstoringsväxel, vilket innebär att användningsområdet för siktet helt enkelt inte är lika stort.
Nu har säkert vissa av er redan reagerat. ”Vet inte den korkade skribenten att nästan alla europeiska sikten är försedda med fyra gångersväxel som exempelvis 1,5-6 eller 3-12.”
Men dessa så kallade fyra gångersväxlar är oftast inget annat än en tre gångersväxel eftersom dessa sikten inte är användbara på de lägsta förstoringarna. Då uppstår ett tunnelseende. Syftet med låg eller lägre förstoring är ju inte att detaljerna skall framstå om små i bilden utan att synfältet skall vara så stort som möjligt.
Ny förstoringsväxel
Den nya förstoringsväxeln från Swarovski är en äkta sex gångers-växel genom att det inte finns något som helst tunnelseende.
Därmed har den nya optiken ökat synfältet på de lägsta förstoringarna med upp till 50 procent.
Det har kommit fyra olika modeller med både belyst och icke belysta riktmedel. Standardsiktena heter Z6 och den belysta varianten heter Z6i.
Dessutom finns alla sikten med eller utan montageskena för de som föredrar att inte använda ringar runt kikarsiktet. Men det är viktigt att komma ihåg att svenska jaktförhållanden inte på något sätt är normgivande för resten av världen. Swarovski har givetvis anpassat sina första fyra modeller efter vad man tror är intressantast generellt i världen.
Modellerna som nu kommit är 1-6×24, 1-6×24 EE (extended eyerelief), 1,7-10×42 och 2-12×50.
Heltäckande utbud
Dessa modeller täcker merparten av de grundbehov som finns. Men dessa fyra modeller är högst sannolikt bara början till en lång rad olika sikten med sex-gångersväxel.
På sikt tror jag att en framtida 1,7-10×50 eller möjligen 56 skulle bli storsäljare i Sverige, eller åtminstone i södra Sverige, beroende på skymningsjakten på rådjur, räv och gris. Då skulle en enda Z6i-kikare fungera utmärkt från de snävaste drevjakter till de mest krävande skymningssituationerna.
Historisk nyhet
Z6-serien är även historiskt sett en mycket stor nyhet. Detta torde detta vara den största nyheten sedan 1922, då Zeiss kom med Zielmulti som var världens första variabla och belysta kikarsikte. Eller möjligen är det största nyheten sedan 1935. Då kom Herr Smakula på Zeiss med antireflexbehandlingen, vilket gjorde underverk för mörkerkapaciteten och även för användandet av många linser i en optiskt konstruktion.
Därmed går det att påstå att detta är den största kikarsiktesnyheten på 85 eller möjligen 72 år.
För jägaren som vill ha ett allroundsikte på geväret som skall fungera till all jakt är 1,7-10×42 ett perfekt exempel. Detta ersätter till stor del behovet av många kikarsikten.
Idag är vi många som växlar kikarsikten beroende på jaktformen. Det är mycket vanligt med ett lågförstorande kikarsikte eller en Aimpoint till drevjakterna och ett annat kikarsikte med gott ljusinsläpp till skymningsjakten.
Bra nyköp
För den som redan har till exempel ett 1,1-4x-sikte för drevjakten och 3-12×56 för skymningsjakten är betydelsen av Swarovski Z6 inte så stor. Men för den som står i begrepp att köpa nya kikarsikten är det annorlunda. För även om ett nytt Z6-sikte kommer att ligga cirka 15 procent högre prismässigt räcker det att köpa ett sikte och ett snabbfäste. Kostnaden för att köpa och montera minst två andra kikarsikten med god kvalitet kan lätt bli högre.
För den jägare som nöjer sig med ett speciellt skymningsvapen med till exempel ett 3-12×56-sikte innebär inte Swarovski Z6 några fördelar. Fördelen med Z6 ligger nämligen i de lägsta förstoringarna, som sällan används vid skymningsjakten.
Skymningsmässigt har Z6 heller inte något revolutionerande.
Tekniskt komplicerat
Tekniskt sett är det mycket svårt att få en sex gångers förstoringsväxel. Annars hade naturligtvis de andra tillverkarna redan kommit på tricket. Vissa fabrikat har redan släppt växlar på fem gånger. Men dessa har, till skillnad från Swarovskis sikten, ett stort tunnelseende på de lägsta förstoringarna.
Tunnelseende innebär att när man justerar från fyra gånger till tre gånger på ett 3-12×56-sikte blir visserligen bilden mindre.
Men synfältet ökar inte alls. Det känns bara som om bilden förs bort från skytten i en lång tunnel.
Fler linser
För att möjliggöra denna nya växel har Swarovski monterat in ytterligare linser i systemet och minskat toleranserna drastiskt i siktet.
Toleranserna på förstoringsväxeln ligger nu nere på åtta tusendels millimeter, vilket gjorde att österrikarna var tvingade att investera i nya maskiner för att klara av det.
Hålen är till exempel honade, vilket är en långsam metod som inte är vidare produktionsvänlig.
Riktmedlet sitter i andra skärpeplanet, vilket innebär att det inte är medförstorande.
Siktet har därmed olika storlek i förhållande till målet på olika förstoringar. Om detta är bra eller dåligt finns det olika åsikter om. Men det är nog inte vettigt med ett medförstorande sikte i ett sikte med sex gångers växel. Då skulle nämligen även riktmedlet förstoras sex gånger.
Förstoras riktmedlet sex gånger kommer det att gå från för litet på lägsta förstoringen till att bli alldeles för stort och skymmande på högsta förstoringen.
Det finns en mängd olika riktmedel att välja mellan och urvalet torde tillfredsställa de flestas behov.
Lysande framsteg
Även på belysningssidan har Swarovski där gjort ett hyfsat steg framåt.
Om reglaget för belysningen sitter ovanpå justerratten för höjdjusteringen blir det ett högt torn på okularet. Nu är istället reglaget för ljuset snyggt och prydligt infräst i okularet.
Om strömbrytaren på ljusreglaget förs till höger tänds dagsljusbelysningen och till vänster nattbelysningen. Det finns en minnesfunktion så att siktet startar på den ljusnivå som senast var inställd.
Det enda negativa jag har upptäckt med denna strömbrytare är att den är lite lätt att komma åt av misstag.
Det är givetvis en stor fördel att kunna ha siktet avstängt under väntan på djuret. När viltet dyker upp kan skytten starta belysningen utan att det behövs ytterligare finjusteringar, eftersom det är gjort tidigare.
Nya batterier för ofta
Dessvärre har Swarovski inte utvecklat batteriförbrukningen. Den är kvar på samma tråkiga nivå som tidigare. Men detta problem har Swarovski gemensamt med alla andra batteridrivna kikarsikten.
Det enda batteridrivna sikte med en imponerande batterikapacitet är Aimpoint, men de har å andra sidan inga vettiga förstorande sikten.
Det är min fasta övertygelse att denna nyhet kommer att minska nyförsäljningen för övriga fabrikat drastiskt i ett till tre år innan konkurrenterna har kommit ikapp Swarovskis försprång.
De icke belysta Z6-siktena skall levereras från januari och de belysta med början i mars nere i Europa.
När det gäller försäljningen i Sverige räknar Nina Grapne på genalagenten Sako Sweden att de ickebelysta siktena finns i butik under februari. Belysta sikten börjar säljas i april.
Ett 1,7-10×42-sikte får ett riktpris på cirka 15 400 kronor utan belyst riktmedel. Belyst kostar siktet cirka 20 800 kronor.
Startade på 1930-talet
Swarovski startades 1895 med ett patent om slipning av glas. Under många år hade man gjort sig känd för tillverkning av fin kristall. Swarovski började ganska sent i förhållande till andra europeiska fabrikat att tillverka optik.
Tillverkningen startade 1936 och det tillverkades stora mängder 6×30 handkikare till tyska Wehrmacht.
Tillverkningen kontrollerades av Zeiss.
Zeiss hade kontrollanter och experter som såg till att kvaliteten blev den rätta. Detta var inget specifikt för Swarovski. Så gjorde tyskarna förmodligen på alla optiska fabriker som levererade till Wehrmacht.
De kikare som tillverkades då var märkta cag, som var koden för Swarovski. Kodsystemet i Tyskland infördes efter Hitlers makttillträde.
Hitler-Tyskland ville dölja för motståndarna vilka som tillverkade vad.
1949 startades Swarovski optik och är ett företag som ingår i Swarovskikoncernen, men som är skiljt från Swarovski kristall.