Bland annat kontrollerades pejlens logg hur jämten rört sig i terrängen före vargangreppet. Tillsammans med hundförarens vittnesmål gör det att naturbevakaren ser paragraf 28-skottet som regelrätt, trots att det var varningsskottet som dödade vargtiken. (Arkivbild)
Foto: Anders Ljung Bland annat kontrollerades pejlens logg hur jämten rört sig i terrängen före vargangreppet. Tillsammans med hundförarens vittnesmål gör det att naturbevakaren ser paragraf 28-skottet som regelrätt, trots att det var varningsskottet som dödade vargtiken. (Arkivbild)

Nödvärnsskottet mot varg godkänns

I november sköt en hundförare vid Venjanssjön, utanför Mora, en attackerande vargtik för att freda sin jämttik. Nu har paragraf 28-skottet godkänts. Det som är udda i det här fallet var att vargen dödades av varningsskottet och att länsstyrelsen i grannlänet fick granska händelsen.

Från en kulle såg hundägaren hur en varg satte kurs mot hans unghund, som var ute på älgjakt i en snårig sänka. Hunden var cirka 40 meter bort. Hundägaren har vittnat att han skrek för att skrämma bort vargen. När ropen inte hjälpte avlossade han ett varningsskott. Men den kulan träffade vargen, som föll ihop endast några meter från jämttiken.

Ung vargtik på cirka 30 kilo
Det visade sig att han dödat en ung vargtik på 29,5 kilo för att freda sin jämthund.
Den rutinmässiga gången med paragraf 28-dödade stora rovdjur är att händelsen ska anmälas till länsstyrelsen. Bland annat granskas om skytten först försökt skrämma bort det attackerande rovdjuret. Misstänks det att allt inte gått rätt till, enligt nödvärnsparagrafen om skyddsjakt på eget initiativ, får polisen ta över.

Ville undvika jävssituation
I det här fallet är en av länsstyrelsens naturbevakare i Dalarna medlem i det aktuella jaktlaget. För att undvika en jävssituation fick länsstyrelsen i grannlänet Gävleborg rycka ut. Uppgiften gick till naturbevakaren Sone Persson.
Vid tillfället saknades spårsnö på platsen för att se händelseförloppet.

Kollade spårloggen i hundpejlen
Sone Persson ställde frågor till skytten och kollade spårloggen i hundpejlen.
– Allt stämde exakt med spårloggen. Jag bedömde, baserat på informationen jag hade att gå på, att det inte var några konstigheter kring detta. Det han berättade lät helt rimligt, förklarar Sone Persson för Dalarnas Tidningar.

Den vettskrämda jämttiken gömde sig
Hunden klarade sig med nöd och näppe vid vargangreppet, konstaterar han.
– Men den var otroligt skrämd och drog sig undan och gömde sig. Dels smällde det ganska nära, dels blev den attackerad, så det är helt naturligt att man är rädd ett tag, säger Sone Persson till Dalarnas Tidningar.