Det är Olof Liberg, Håkan Sand, Per Ahlqvist och Johan Månsson som författat riskanalysen. Rapporten heter ”Riskbeskrivning för Regeringsuppdrag bevarande av genetiskt viktig varg”och landade på Naturvårdsverkets bord onsdagen den 6 december.
Ska bort från renskötselområdet
Naturvårdsverkets plan, vilket vi berättat tidigare i Jakt & Jägare, är att ta flyttvargens valpar och placera hos andra vilda tikar. Därefter ska flyttvargen ”avlägsnas” från renskötselområdet. Om det betyder flytt eller avlivning inte inte preciserats.
Det är många parametrar som ska stämma för att det projektet ska lyckas och flyttvargens gener ska föras vidare i vargstammen. För det första måste alla mottagartikar i projektet vara märkta. Vintern som gick misslyckades märkningarna helt. Nu räknar forskarna med att man lyckas märka sex till åtta vargtikar innevarande vinter.
Hittar man flyttvargens lya?
I fallet med flyttvargen är det hittills sagt att hon inte ska sövas ytterligare en gång. Dels är hon sövd tre gånger tidigare, vilket i forskningsammanhang är gränsen djuretiskt. Dels tror fältpersonalen att hon blir extremt svår att jaga i kapp för sövning. Hon vet vad helikopterljud innebär.
Därför är det istället hannens sändarsignaler som ska berätta var tiken lagt sig för att föda sina valpar. Där finns ett mått av osäkerhet om när valpningen egentligen inträffar. Just tidsaspekten är ytterst viktig. Det får inte skilja mer än åtta dygn mellan finskryskans valpning och mottagartikens valpning. I det vilda föder tikarna inom ett spann mellan slutet av april och slutet av maj, alltså fyra veckor.
Grundkriteriet: Valpning
Sedan gäller det att sändarna på mottagartikarna fungerar, så att Naturvårdsverkets fältpersonal hittar lyorna när de ska plantera ut vargvalparna. De senaste åren har sändarna visat dålig tillförlitlighet, men Skandulv bedömer att det är 90 procents chans att man har kontakt med varje enskild tiks sändare.
Men det räcker inte, grundkriteriet måste också var uppfyllt. Vargtikarna i projektet måste valpa. Där är bedömningen att det är 70 procents sannolikt att varje enskild tik föder valpar i vår.
Noll eller en överlever
Forskarna har också vägt in de svårigheter som kan uppstå när Naturvårdsverket en vecka före valpningen ska åka runt och försöka förmå markägare och jakträttsinnehavare att ta emot flyttvargens valpar. Bedömningen är att endast 30 procent av mottagartikarna kommer att vara kvar när även den aspekten vägts in.
Ovanpå allt tillkommer dödligheten bland vargar. Kontentan blir att forskarnas anser det osäkert om en enda av finskryskans valpar överlever så länge att de kan bilda eget revir. Man anger att noll eller en individ lyckas med det.
Stor osäkerhet i projektet
Forskarna poängterar dock att deras beräkningar i vissa fall bygger på grova uppskattningar, eftersom det inte finns forskningsresultat som visar exempelvis hur villiga markägare kan vara på att ta emot vargvalpar under de här förutsättningarna.
Här vill Liberg, Sand, Ahlqvist och Månsson att beteendevetare och statsvetare studerar saken närmare.
Men de slår fast att osäkerheten kring projektet är stor.
”Eftersom hela denna process bygger på en lång kedja bestående av delprocesser som har ett slumpmässigt utfall räcker det med att en av dess delprocesser misslyckas för att hela kedjan ska fallera”, skriver Skandulvforskarna.
Förordar naturlig utvandring
De förordar istället att flyttvargen får behålla sina valpar i Junsele och att de får vandra ut precis som andra vilda vargar lämnar sina revir.
”Vår bedömning: Det bästa alternativet. Störst överlevnad och ökat förtroende från allmänhet och EU till svensk vargförvaltning. Problem med renskötseln, men borde gå att lösa”, skriver forskarkvartetten.
Ytterligare ett alternativ är att låta valparna födas och fostras i Junseletrakten. Sedan sövs de och flyttas till vargbältet nästa vinter.
Det ger enligt forskarna en något lägre överlevnad än om vargarna får vandra ut från Junsele utan påverkan av människan. Däremot är chansen för att de reproducerar sig något högre än om de flyttas som valpar.
Hur agerar Naturvårdsverket nu?
Bedömningen är att flytt av vargar i den åldern, innan de fyllt ett år, har större chans att lyckas än när det handlar om vuxna vargar. Det är alltså större sannolikhet att de blir kvar söder om renskötselområdet. Det här alternativet innebär också att skadorna på rennäringen minskar jämfört med om flyttvargens valpar tillåts vandra ut på egen hand.
Nu återstår att se hur Naturvårdsverket agerar. Man har lovat samerna att finskryskan kommer att berövas sina valpar och tas bort från renskötselområdet i och med att regeringsuppdraget går ut den 31 maj.