• Jaktkryssningen

Forskare vill studera bristen på älgtjurar

AktuelltPublicerad: 2009-04-08 09:24

Forskare vill nu titta närmare på effekterna av en liten andel tjurar i älg­stammen.
– Risken är att brunstbeteendet ändras och det kan få långsiktiga effekter på älgstammen, säger älgforskaren Johan Månsson.
– Både forskare, jägare och markägare talar nu om att sträva mot 40-60-fördelning, alltså 40 procent tjurar av de vuxna.

Egentligen är effekterna av en låg – och ung ­– tjurandel i älg-stammen ganska okända. Få studier har gjorts och förhållandena skiljer sig mellan Nordamerika, Ryssland och Sverige. 

Fler ombrunstningar
– Forskningen tyder på att antalet ombrunstningar ökar om tjurarna blir färre. Det kan i sin tur vara en av flera orsaker till de minskade slaktvikterna på kalv som vi sett efter älgexplosionen omkring 1980, berättar Johan Månsson, älgforskare vid Sveriges lantbruksuniversitets, SLU:s, forskningsstation i Grimsö.
Hur stor tjurandel som är ”normal” är inte klarlagt. Det finns troligen också en naturlig variation. Men en sak kan man vara rätt säker på, enligt Johan:
– När andelen tjurar ligger runt 20 procent, som är fallet på många håll i landet, så är det inte längre naturligt. Då beror det på människan och jakten.

Låg medelålder
I Sverige blir tjurarna mycket sällan gamla. Medelåldern för tjurarna är i stora områden omkring tre år. Normalt blir en tjur kapital och har nått sin bästa ålder vid sex-ni års ålder.
– Älgkorna har egentligen inget val, utan tvingas låta sig betäckas av unga oprövade tjurar. Tecken som hornuppsättning och kropps-storlek, som ska visa om det är en bra tjur, kan vara svåra att tolka. Det naturliga urvalet som ger de största, starkaste och mest livs­kraftiga tjurarna en större möjlighet att föra sina gener vidare är därmed satt ur spel, konstaterar Johan.  
Men det finns också fler ”onaturliga” faktorer som påverkar älgstammen:

Älgforskaren Johan Månsson konstaterar att andelen tjurar bland de vuxna älgarna kan vara så låg som 20 procent. Det är en av flera onaturliga förutsättningar som kan påverka älgstammen på lång sikt.

• Det svenska skogsbruket, vägkanter, kraftledningsgator och annan mänsklig aktivitet skapar en onaturligt hög och jämn födotillgång – ett jämt fördelat överflöd – åt älgarna. 
• Mellan 80 och 90 procent av de svenska älgarna dör av en kula. Jakten dominerar helt som dödsorsak. Rovdjuren ökar förvisso, men även med en vargstam på 500 individer skulle bara omkring 5–10 procent av älgarna bli vargmat (ur ett nationellt perspektiv, andelen blir betydligt större där vargreviren finns och mindre i urbaniserade områden).
• Sist, men inte minst, är den svenska älgstammen betydligt större än vad den skulle ha varit i en orörd natur, sannolikt tre-tio gånger större, beroende av var i Sverige man tittar.

Mänsklig påverkan
Sammantaget lever alltså den svenska älgstammen i en miljö som skiljer sig mycket från en icke mänskligt påverkad, i princip ur alla aspekter man kan tänka sig. Det är något man bör ha med sig i förvaltningen och i de mål man ställer upp för älgpopulationen.
– Vi bör fundera på vad vi vill med vår älg­stam, säger Johan. 
– Ska vi till exempel ha hög  köttproduktion, många skottillfällen, stora trofétjurar eller så naturlig älg­stam som möjligt? 
Johan Månsson tillägger:
­– En älgstam med en tjurandel på 20 procent har en högre produktion. Mindre kalvvikter och ombrunstningar överträffas av att det finns fler produktiva 
kor. Men är det bra i det långa loppet?

Likna vargen?
Frågan är också hur bra människan är på att efterlikna det naturliga urvalet. Kan vi avgöra vilken ko som skulle ha klarat av att försvara sina kalvar mot varg, eller kan vi se när ett djur är i sämre kondition än normalt?

Dagens svenska älgar lever i en miljö som är starkt präglad av människan. Andelen tjurar är låg, men hela älgstammen är flera gånger större än naturligt. Dödligheten beror nästan helt på jakt och fodertillgången är hög och jämnt utspridd. Hur påverkas älgstammen på lång sikt med dessa urvalsförutsättningar?

– En sak som människan borde klara är att få upp andelen tjurar till 40 procent och se till att de blir äldre, tror Johan Månsson.     
Det är också vad många jägare och organisationer numera talar om: 40–60-fördelning. Bland annat går Sveaskog ut med det till sina jaktarrendatorer.

Studerar ung och liten tjurstam
Men det behövs också mer kunskap. På SLU är man i startgroparna med idéer och resonemang kring hur man ska studera effekterna av en ung och liten tjurstam.
– Det krävs data från många älgar över stora arealer, och allra helst långa tidsserier. Det finns forskningsmaterial på många hundra GPS-märkta älgar i norra Sverige, men vi vet ännu inte vad vi i detalj kan utläsa ur materialet. 

Sveaskogs älgdatabas
– Vi hoppas också på till exempel Sveaskogs initiativ med en älgdatabas för hela sitt markinnehav. Den kan bli oerhört betydelsefull för forskningen och förvaltningen.
Till exempel skulle inte Grimsös eget forskningsområde på 
13 500 hektar räcka till. Av 24 märkta älgar delas alla utom fyra med grannmarkerna. 
– Vi skulle aldrig helt själva kunna styra vår egen älgstam – till exempel höja och sänka tjur­andelen, eftersom en allt för stor del av älgpopulationen styrs av angränsande jaktmarker och att djur utifrån skulle vandra mellan markerna, säger Johan.

SKRIV EN INSÄNDARE!

Kommentarsfunktionen är borttagen. Du är välkommen att debattera via insändare till vår webbplats på .

Skriv kort, vi publicerar max 3000 tecken och förbehåller oss rätten att refusera och redigera texterna. Skriv att din text är en insändare. Vi tar inte emot insändare under signatur, lämna därför fullständigt namn och dina kontaktuppgifter. Du kan självklart också dela våra nyheter i andra forum, till exempel på Facebook.

  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsGyttorp Norma
  • AnnonsFähallen Jakt AB