Jägarnas Riksförbund pekar på att lobeslutet är extra viktig på grund av en kraftigt vikande tilltro till regeringens rovdjurspolitik.
– 2011 års sänkta licenstilldelning på varg och den ännu inte fastställda tilldelningen på lodjur, som enligt våra medlemmar grundar sig på bristfälliga inventeringsmetoder, leder till minskat lokalt engagemang i rovdjursförvaltningen, kommenterar Solveig Larsson, ordförande för JRF.
Varginventeringarna pekar nu på troligen 29 föryngringar 2010.
– Det innebär ett mycket högt rovdjurstryck tillsammans med lodjuren och björnen i Mellansveriges skogsbygder, tillägger Solveig Larsson
– 2011 års sänkta licenstilldelning på varg och den ännu inte fastställda tilldelningen på lodjur, som enligt våra medlemmar grundar sig på bristfälliga inventeringsmetoder, leder till minskat lokalt engagemang i rovdjursförvaltningen, kommenterar Solveig Larsson, ordförande för JRF.
Varginventeringarna pekar nu på troligen 29 föryngringar 2010.
– Det innebär ett mycket högt rovdjurstryck tillsammans med lodjuren och björnen i Mellansveriges skogsbygder, tillägger Solveig Larsson
Lokvoten krymper
Men från Naturvårdsverket kommer tydliga signaler att årets lokvot snarare kommer att krympa.
Beslutet fattas tidigast 16 februari. Men enligt verket finns ett begränsat utrymme för jakt eftersom lodjursstammen bedöms ligga på den tillfälliga miniminivå som riksdagen angett, 250 familjegrupper.
– De senaste åren har tilldelningen varit hög därför att vi ville få ner lodjursstammen inom renskötselområdet till den nivå som riksdagen angett. Vi kan inte fortsätta med samma jakttryck om vi ska klara riksdagens beslut om att lodjursstammen tillfälligt får variera ned till 250 familjegrupper, men inte gå lägre, kommenterar Susanna Löfgren, chef för viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket.
Den regionala rovdjursförvaltningen innebär att vissa länsstyrelser får delegation på att själva besluta om licens- och skyddsjakten på lodjur. Men då måste antalet familjegrupper i länet och rovdjursförvaltningsområdet överskrida de fastställda regionala miniminivåerna.
Beslutet fattas tidigast 16 februari. Men enligt verket finns ett begränsat utrymme för jakt eftersom lodjursstammen bedöms ligga på den tillfälliga miniminivå som riksdagen angett, 250 familjegrupper.
– De senaste åren har tilldelningen varit hög därför att vi ville få ner lodjursstammen inom renskötselområdet till den nivå som riksdagen angett. Vi kan inte fortsätta med samma jakttryck om vi ska klara riksdagens beslut om att lodjursstammen tillfälligt får variera ned till 250 familjegrupper, men inte gå lägre, kommenterar Susanna Löfgren, chef för viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket.
Den regionala rovdjursförvaltningen innebär att vissa länsstyrelser får delegation på att själva besluta om licens- och skyddsjakten på lodjur. Men då måste antalet familjegrupper i länet och rovdjursförvaltningsområdet överskrida de fastställda regionala miniminivåerna.
Motsvarar cirka 1 250 lodjur
Samtidigt tas det hänsyn till att Sverige totalt inte får ha mindre än 250 loföryngringar, vilket motsvarar omkring 1 250 lodjur. Dessutom ska det ges förutsättningar för att lodjuren ska fortsätta sprida sig till södra Sverige. Därmed måste lojakten i till exempel Västmanland hållas på en låg nivå.
Förra årets inventering av lostammmen ”hade ojämn kvalitet” enligt Naturvårdsverkets och kan därför inte ligga till grund för beslutet om årets kvot i lojakten
– Vi har istället bett lodjursforskarna att göra en bedömning av stammens storlek och utvecklingen i stammen som underlag för beslutet, säger Naturvårdsverkets Susanna Löfgren.
– Trenden visar på att lodjursstammen minskar. Det är delvis en följd av ökad jakt i renskötselområdet. En av flera andra tänkbara förklaringar är att populationen är mättad i vissa län i mellersta förvaltningsområdet, att det inte finns tillräckligt med byte för fler lodjur, tillägger Susanna Löfgren.
Förra årets inventering av lostammmen ”hade ojämn kvalitet” enligt Naturvårdsverkets och kan därför inte ligga till grund för beslutet om årets kvot i lojakten
– Vi har istället bett lodjursforskarna att göra en bedömning av stammens storlek och utvecklingen i stammen som underlag för beslutet, säger Naturvårdsverkets Susanna Löfgren.
– Trenden visar på att lodjursstammen minskar. Det är delvis en följd av ökad jakt i renskötselområdet. En av flera andra tänkbara förklaringar är att populationen är mättad i vissa län i mellersta förvaltningsområdet, att det inte finns tillräckligt med byte för fler lodjur, tillägger Susanna Löfgren.
Ger ett tak för jaktkvoten
Nu jobbar Naturvårdsverket med frågan om lokvoterna, som bara i viss mån delegeras till olika länsstyrelser. Om de olika lokvoterna ger en för hög slutsumma för hela Sverige blir det stopp från verket. Om miniminivån enbart nås i länet, men inte hela rovdjursförvaltningsområdet, kan Naturvårdsverket delegera med tak för antal djur.
– Som läget ser ut kan vi delegera skydds- och licensjakt fullt ut till norra förvaltningsområdet och det kan bli delegering med tak till mellersta förvaltningsområdet. Däremot kan det inte bli någon licensjakt i södra förvaltningsområdet där tillväxten och spridningen av lodjur går långsamt, sammanfattar Susanna Löfgren.
– Som läget ser ut kan vi delegera skydds- och licensjakt fullt ut till norra förvaltningsområdet och det kan bli delegering med tak till mellersta förvaltningsområdet. Däremot kan det inte bli någon licensjakt i södra förvaltningsområdet där tillväxten och spridningen av lodjur går långsamt, sammanfattar Susanna Löfgren.