18-årige Max Holm, till höger, räddade livet på Robert Jidesjös vildsvinshund Chilla.
Foto: Privat 18-årige Max Holm, till höger, räddade livet på Robert Jidesjös vildsvinshund Chilla.

Räddade vildsvinshund ur isvak

Max Holm: "Jag kämpade för att hålla huvudet ovanför vattnet"

När Robert Jidesjös gråwachtel kämpade för sitt liv i isvaken tvekade inte jaktkompisarna Max Holm och Jonas Jansson. De kröp på isen, vadade och simmade ut och räddade den nödställda vildsvinshunden.
– Just i stunden hade jag ingen annan tanke än att hunden måste räddas, berättar Max Holm.

Han och Jonas Jansson, båda från Grängesberg, var inbjudna av Robert Jidesjö på jakt på en ö i Mälaren utanför Västerås i fredags. Hundarna hade ståndskall i en vass och plötsligt upptäckte Max och Jonas att gråwachteln Chillas pejlsignal kom från en plats en bit ut från vassen.

Höll på att drunkna
– När vi kom närmare hörde vi att hon pep och då förstod vi att hon låg i vattnet och höll på att drunkna, berättar Max Holm.
Han och Jonas började det mödosamma arbetet att nå vaken och Chilla 25 meter ut från land. Isen bar bara bitvis och därför tvingades de båda kompisarna mestadels vada i det kalla vattnet. 

”Det blev panik”
Sista biten forcerade Max Holm ensam.
– På slutet blev det så djupt att jag inte bottnade. Då slog jag sönder isen med händerna och höll mig fast i iskanten. När jag kom fram till Chilla och skulle lyfta upp henne på iskanten blev det för tungt och isen brast. Det blev panik och jag kämpade för att hålla huvudet ovanför vattnet och få med mig hunden, berättar Max Holm.

Kände ingen kyla
Han lyckades dock komma in till tjockare is som bar Chilla och simmade och vadade i isrännan och puttade hunden framför sig på isen.
– Helt otroligt, vilken insats, säger Chillas husse Robert Jidesjö om de båda 18-åriga hjältarna.
– Jag vet inte om det berodde på adrenalinhalten, men jag just när det hände kände jag ingen kyla, säger Max Holm.

”Måste passa på”
Nu tror ni kanske att jaktdagen avbröts och och med den dramatiska händelsen. Nej, så blev det inte.
– Vi störtade upp i bastun och värmde oss. När vi var något så när torra stoppade vi plastpåsar i kängorna och gick ut och jagade en såte till. Kommer man till sådana guldmarker som utanför Västerås, då måste man passa på, säger Max Holm.