Flera av frågorna kretsade kring regeringens möjligheter att påverka myndigheter och länsstyrelser i jaktrelaterade frågor. Lars-Göran Magnell uttryckte oro över att Naturvårdsverket inte alltid tycks genomföra regeringens politik fullt ut.
Peter Kullgren svarade att regeringen först måste säkerställa att dess direktiv är tillräckligt tydliga. Han menade att regeringen på senare tid också skärpt styrningen av Naturvårdsverket.
– Ibland känner man viss frustration över att vissa myndigheter inte verkar känna in den politiska ambitionen och det kan behövas ännu tydligare styrning, sade han.
Inget ministerstyre
Även länsstyrelsernas arbete väckte kritik. Leif Persson tog upp tidigare vargjakter där tilldelningen enligt honom inte stått i proportion till det faktiska antalet vargar i reviren. Han uppmanade regeringen att vara tydligare mot länsstyrelserna.
Kullgren beskrev frågan som ett känt problem och lyfte samtidigt behovet av ett återinfört tjänstemannaansvar. Han framhöll att regeringen inte kan detaljstyra länsstyrelsernas arbete, men att det finns möjligheter att följa upp och ställa frågor kring deras agerande.
Antalet vargar står fast
Vargfrågan återkom flera gånger under frågestunden. På en fråga från Tarmo Tarvainen om regeringens målsättning för vargstammen svarade Kullgren att målet fortsatt är att först nå 270 vargar och därefter sänka populationen till 170 individer.
– Det ligger fast, sade han.
Samtidigt betonade ministern att förändringarna måste genomföras på ett sätt som inte äventyrar möjligheterna att använda paragraf 28 i jaktförordningen, som reglerar skyddsjakt på rovdjur som angriper tamdjur.
Även Lars Oscarsson tog upp vad han uppfattar som myndighetsaktivism inom vissa länsstyrelser. Kullgren återkom då till vikten av tydligt ledarskap inom myndigheterna och behovet av ett återinfört tjänstemannaansvar.
Ett mer ovanligt förslag kom från Håkan Svensson, som frågade om det skulle vara möjligt att märka upp 170 vargar och därefter tillåta jakt på övriga individer.
Ministern avfärdade inte tanken helt men konstaterade att något sådant förslag inte finns på regeringens bord i dag.
– Det kan behöva finnas i bakhuvudet för framtiden, sade han.
Paragraf 28 ses över
Per Davidsson lyfte frågan om de olika bedömningar som domstolar gör när vargar skjuts för att skydda tamdjur. Kullgren hänvisade då till den pågående översynen av paragraf 28.
– Det är just därför vi tillsatt en utredare för att försöka göra det tydligare hur varg får skjutas för att skydda tamdjur, sade han.
Mot slutet av frågestunden riktades fokus mot skarv- och sälförvaltningen. Anders Sjölander frågade hur regeringen arbetar för att förenkla och utöka jakten på skarv.
Kullgren berättade att hans enda jakttillfälle under året hittills varit just en skarvjakt. Han upprepade regeringens ambition att införa allmän jakt på skarv, något som enligt honom kräver förändringar i EU:s fågeldirektiv.
– Det finns ett hundraprocentigt stöd runt Östersjön för att något behöver göras med både skarv och säl, sade han.
Även sälarna behöver bli färre
Kristdemokraterna vill enligt Kullgren minska skarvstammen till vad partiet bedömer vara gynnsam bevarandestatus, omkring 3 500–5 000 häckande par jämfört med dagens drygt 70 000. Han framhöll också att sälstammen behöver minska kraftigt och sade att partiet vill se en halvering av dagens population.
