Positivt om nytt system för älgjakt
  • Sunne Jaktmässa

Positivt om nytt system för älgjakt

AktuelltPublicerad: 2007-09-06 16:18

– Det är viktigt att rätten till älgjakt på små områden garanteras, säger Karl-Axel Falk, förste vice ordförande i Jägarnas Riksförbund.

– Enligt min mening är det ett alltför statiskt synsätt med tanke på hur vårt land ser ut, invänder Jan Hyttring i sitt betänkande.
Han föreslår att områdena ska avgränsas genom naturliga barriärer för viltet, som till exempel vattendrag eller viltstängsel.

Området kan variera i storlek
– Därför kan områdena variera i storlek. Men målsättningen är att ett område ska förvalta sin egen älgstam, kommenterar han.
Varje viltförvaltningsområde har en styrelse som utses av respektive länsstyrelse. Styrelsen ska ledas av en obunden ordförande. Ledamöterna ska representera markägare och jägare. En representant från skogsstyrelsen ska biträda styrelsen.
På grund av rättssäkerhetsaspekter låter Jan Hyttring länsstyrelserna även i fortsättningen sköta registrering av jaktmarker.
– Jägarnas Riksförbund har länge jobbat för att mera aktivt få in Skogsstyrelsen i förvaltningsarbetet. Det ser vi som positivt i Hyttrings utredning. Likaså att han vill behålla den kompetens som finns upparbetad på länsstyrelserna runt om i landet och att rättssäkerheten för det enskilde därigenom garanteras, kommenterar Karl-Axel Falk.
– I många stycken har Hyttring tittat på älggruppens förslag till framtida förvaltning. Dock efterlyser vi en tydligare skrivning kring de frågor som rör avlysningsjakt, tillägger Karl-Axel Falk.

– Det här kan bli en bra början till en god älgförvaltning i Sverige, säger Per Wanström, Jägarnas Riksförbunds nye generalsekreterare

”Bra början till god förvaltning”
Per Wanström, Jägarnas Riksförbunds nye generalsekreterare, är också positiv till Hyttrings förslag.
– Det här kan bli en bra början till en god älgförvaltning i Sverige. Det verkar bli en administration som inte styrs av ett enskilt intresse. Här får alla viktiga aktörer vara med och styra älgförvaltningen, säger Per Wanström.
Jan Hyttring poängterar behovet av bättre älgbetesinventeringar (Äbin) som beslutsunderlag för hur många älgar som bör fällas. Enligt Hyttring behövs en säkrare bild av betesskador från älg och annat klövvilt.
– Det är det totala betestrycket i ett område som är intressant. Därför är det viktigt att inventeringarna av betesskador i skogen även gäller övrigt klövvilt, kommenterar Per Wanström.

Treårig skötselplan i området
Nu jagas det älg på fem olika typer av licensområden. Får Hyttring bestämma lyfts de nuvarande A-, B-, K-, E-, och Ä-områdena in i ett viltförvaltningsområde. Områdets styrelse ska ha en treårig skötselplan.

Skötselplanen ska innehålla följande:

o Åtgärder för att höja älgstammens kvalitet och mål för stammens köns- och ålderssammansättning.
o Prognos för fodertillgång både på kort och lång sikt.
o Aktuella skadeinventeringar på tallungskog och lövträdsbestånd.
o Genomförda ÄLG-OBS och andra inventeringar som gjorts inom området.
o Mål för älgtäthet och ålderssammansättning av vinterstam.
o Avskjutningsmål fördelat på kor, tjurar och kalvar.
o Planens anpassning till eventuella förekomster av rovdjur.
o Åtgärder som minskar behovet av skyddsjakt utöver fastställd nationell jakttid.

– Att bilda områden där inte möjlighet eller vilja till samråd finns är inte meningsfullt och leder inte till en bättre älgförvaltning, fastslår älgjaktutredaren Jan Hyttring.

– All mark för älgjakt måste ingå i ett viltförvaltningsområde även om jakt inte bedrivs på aktuell mark. Det blir därför ingen frihet att hålla viss mark utanför området, konstaterar Jan Hyttring.

Frivillig jaktsamverkan
– Därmed behövs inte längre de olika licensområdena och länsstyrelserna behöver inte längre arbeta med tilldelningar, tillägger han.
Men Jan Hyttring stöder samtidigt den klassiska målsättningen för Jägarnas Riksförbund om frivillig jaktsamverkan. Han går till och med så långt att han hävdar att det är en förutsättning när viltförvaltningsområdets storlek ska bestämmas.
– Det första kriteriet är att det finns vilja och möjlighet till samverkan inom området mellan markägare och jägare. Att bilda områden där inte möjlighet eller vilja till samråd finns är inte meningsfullt och leder inte till en bättre älgförvaltning, fastslår Jan Hyttring.
Sedan återstår det att se hur tungt den aspekten väger i praktiken om länsstyrelserna får i uppdrag att dela in landet i viltförvaltningsområden för älg.

Klagomål prövas i länsstyrelsen
Om det är någon missnöjd som vill pröva vad områdets styrelse beslutat är det också länsstyrelsen som ska träda in, föreslår Hyttring.
Han har särskilt tänkt på dem som har älgjakt på små områden, vilket Jägarnas Riksförbund uppskattar.
– Rätten till jakt på små områden inom viltförvaltningsområdet måste garanteras eftersom all jaktbar mark ingår. Denna rätt kan garanteras genom en viss jakttid och att ett bestämt antal djur avsätts för denna jakt, poängterar Jan Hyttring.
Han vill dessutom ha fri kalvjakt även i fortsättningen.
– I förhållande till nuvarande tilldelning skjuts för få kalvar, vilket har betydelse för älgstammens sammansättning, betestryck och skador på skog.

Jaktkortsavgiften höjs 100 kronor
Jan Hyttring föreslår även att både fällavgifter för älg och registreringsavgifter till länsstyrelser slopas.
För att finansiera arbetet i viltförvaltningsområdena höjs istället jaktkortsavgiften med 100 kronor till 400 kronor per år.
Eftersom det 2007 var drygt 278 000 jaktkortslösare skulle det ge närmare 28 miljoner kronor till jobbet med älgförvaltning. En genomsnittlig fällavgift på 300 kronor per älg ger inte mer än cirka 15,5 miljoner kronor till länsstyrelserna.
Det här förslaget leder säkert till diskussioner. Det finns många jägare som betalar jaktkort bara för att jaga småvilt. En del av småviltjägarna vill säkerligen inte vara med och finansiera de nya styrelserna för älgjakt.
Om Hyttrings utredning blir verklighet blir det närmare 250 förvaltningsområden i landet, troligen kring 2010.

Jägareförbundet ”bortglömt”
Jägareförbundet ogillar Hyttrings utredning på en avgörande punkt.
– Förbundet saknar utredarens syn på Jägareförbundets roll i den framtida älgförvaltningen. Redan idag har förbundet ett ansvar för delar av älgförvaltningen i det så kallade allmänna uppdraget från regeringen och för förbundet skulle ett utökat ansvar vara naturligt, kommenterar Göran Bergqvist, klövviltkonsulent på Jägareförbundet.

Från Jägarnas Riksförbund kommer positiva kommentarer till Jan Hyttrings utredning om en ny förvaltning av älgstammen.
– Med tillfredsställelse konstaterar vi att utredaren ser det som viktigt att rätten till jakt på små områden garanteras eftersom all jaktbar mark ingår i förvaltningsområdet, säger Karl-Axel Falk, förste vice ordförande i Jägarnas Riksförbund.

Karl-Axel Falk satt med i den så kallade älggruppen, där företrädare för jägarorganisationerna och skogsägarsidan la ett förslag om nytt älgjaktsystem.
Det var älggruppen som föreslog att älgstammen borde förvaltas av stora viltförvaltningsområden, som även Hyttring föreslår.
Älggruppen ville ha ett krav på minst 50 000 hektar för ett viltförvaltningsområde.

Genom att kommentera på jaktojagare.se så godkänner du våra regler

  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsVästgårds Game Fair
  • AnnonsStaffans vapen
  • AnnonsGyttorp Norma