Björnrädda försökspersoner fick ”skugga” sändarmärkta björnar för att få mindre björnfrossa. Men forskaren bakom projektet att minska björnrädsla kan inte ordinera just den metoden i större omfattning.
Foto: Mostphotos Björnrädda försökspersoner fick ”skugga” sändarmärkta björnar för att få mindre björnfrossa. Men forskaren bakom projektet att minska björnrädsla kan inte ordinera just den metoden i större omfattning.

Så kan björnfrossa minskas

Försökspersoner fick gå efter sändarmärkta björnar

Till exempel bär- och svampplockare som är rädda för björnattacker kan få bot mot björnfrossan genom att vandra i björnmarker tillsammans med en guide och få mer kunskap om björnar. Försökspersonerna har i det skarpaste läget fått gå i närheten av sändarmärkta björnar tillsammans med en björnforskare.

Fakta om projektet

”Human Dimensions of Wildlife, Controlled exposure reduces fear of brown bears” är ett unikt samarbete mellan experter på ekologi, psykologi och Orsa rovdjurspark. Projektet är finansierat av det norska miljödirektoratet.
Maria Johansson har arbetat tillsammans med Ole-Gunnar Støen som är forskare inom det Skandinaviska björnprojektet, docent Anders Flykt vid Institutionen för psykologi och socialt arbete, Mittuniversitetet i Östersund, docent Jens Frank vid Sveriges lantbruksuniversitet samt Sven Brunberg Orsa rovdjurspark och länsstyrelsen i Gävleborg.

Den nya metoden att minska björnrädsla har tagits fram i samarbete mellan Lunds universitet, Mittuniversitetet, Sveriges lantbruksuniversitet och Norskt institut för naturforskning.
Projektledare är Maria Johansson, professor i miljöpsykologi vid Lunds universitet.

Vandringar i björnmarker med guide
– Vi vill ge verktyg så att människor kan hantera sin oro och rädsla. Vår studie visar att om våra tankar kring ett björnmöte formas av en personlig erfarenhet av att under kontrollerade former vandra i björnens terräng minskar rädslan betydligt, säger Maria Johansson.
75 personer i områden med björn svarade på lokala annonser och anmälde sig till projektet. Efter en skogsvandring i sällskap med en kunnig vildmarksguide avtog rädslan.

Björnfrossan avtar med mer kunskap
Tesen är att björnfrossan avtar för den som vet vilken terräng björnen gillar. Andra frågor är vad björnar äter och var de söker sin föda olika årstider. Det handlar även om vilken tid på dygnet björnen är aktiv och hur björnen kan bete sig vid ett människomöte.
– Med kunskap och förståelse kring björnen kan jag undvika vissa situationer – om jag inte vill riskera att möta djuret. Björnen föredrar snårig mark, som en bärplockare inte väljer i första hand. Så fort björnen får korn på människor sticker den normalt sett iväg, kommenterar Maria Johansson.

Fick följa sändarmärkt björn
Guiden har även visat hur man ska agera i situationer där det kan finnas björn.
– Med några få personer som går tillsammans med guiden kan man uttrycka sin oro och få svar på sina frågor direkt när något dyker upp, förklarar Maria Johansson.
I det skarpaste läget sker vandringen tillsammans med en forskare som guide i närheten av en björn. Gruppen följer hur den sändarförsedda björnen rör sig och närmar sig djuret på ett systematiskt sätt. Då kan deltagarna via sändarens signaler uppfatta precis när björnen går undan.

Blir oetiskt i större omfattning
”Det gör den nästan alltid innan någon fått en skymt av den. Den här metoden ger bäst effekt men är dock svår att tillämpa i större omfattning eftersom det är oetiskt att störa björnar i onödan”, konstateras det i projektet.
En annan sorts vandring sker utan närkontakt med björn, en så kallad simulerad approach. Guiden har gått sträckan tidigare och kan berätta hur björnen har rört sig. Det är till exempel möjligt att gå fram till platser där björnen har vilat sig.

Björnhägn gav minst effekt
Den tredje vandringen äger rum i Orsa björnpark, där björnen är synlig i hägn. Den varianten ger minst effekt på rädslan, men ger deltagarna ”bättre mentala verktyg att hantera sin oro och rädsla”. Därmed blir de ”mindre begränsade i att visats i naturen”.