Advokaterna i Hedin-målet har förlorat en juridisk strid om vilka bevis som får läggas fram under den kommande rättegången i februari-mars om bland annat förberedelse till grovt jaktbrott.
Sven Severin är advokat för Karl Hedin, som dels misstänks för att ha försökt skjuta varg illegalt den 26 oktober 2018, dels för att ha tillhandahållit giftet karbofuran som skulle användas för att döda vargar.
Bolaget krävs på 1,5 miljoner kronor
Eftersom dessa händelser ses som ”begångna i utövningen av bolagets näringsverksamhet” yrkar även åklagaren på att AB Karl Hedin ska betala en företagsbot på 1,5 miljoner kronor. Klas Bjuremark, försvarar AB Karl Hedin.
Advokaterna har vänt sig till Västmanlands tingsrätt och begärt att åklagarens viktigaste bevisning ska avvisas.
Det handlar dels om avlyssningen av Karl Hedins mobiltelefon, dels om påståendena om gift från den nu 49-åriga kvinnan, som var det ”hemliga vittnet”. Hon ville sedan inte medverka mer i polisutredningen och har tagit tillbaka sina uppgifter.
Vittnet åtalades sedan hon hoppat av
Hon är själv åtalad, misstänkt för att ha hjälpt till med plastpåsar för giftet. Hennes man är åtalad för att ha förvarat giftet i uppsåt att döda varg och andra rovdjur.
De inblandade advokaterna har hävdat att tingsrätten inte ska tillåta uppläsning eller uppspelning av de åtta förhören med kvinnan. Skälet är att åklagaren ”kringgått systemet” genom att underrätta kvinnan om brottsmisstanke först sedan hon hoppat av som vittne. Kvinnan har ”förvägrats sin rätt till försvarare och att inte behöva yttra sig”, vilket strider mot Europakonventionen, enligt advokaterna.
Går på åklagarens linje
Men Västmanlands tingsrätt går på kammaråklagare Lars Magnussons linje.
Enligt tingsrätten har åklagaren aldrig åberopat någon uppläsning eller uppspelning av förhör med kvinnan, utan endast förklarat att det kan bli aktuelIt vid rättegången. Därför prövas inte om detta ska tillåtas.
Lars Magnusson har i sin tur yttrat sig till tingsrätten att det borde ses som ”okontroversiellt att höra en medtilltalad som tillsammans med sin make åtalats för att ha gjort sig skyldig till brott”. Dessutom handlar åtalet om mer än kvinnans uppgifter. Domstolen behöver enligt åklagaren pröva all åberopad bevisning för att kunna ta ställning.
Avslår yrkandet om avlyssningsbevis
När det gäller mobilsamtalen hävdar advokaterna att avlyssningen inte ska tas med som bevis för att den skedde på felaktig grund. ”Straffvärdepraxis” för grova jaktbrott är för få år i fängelse för att kunna tillåta ett tvångsmedel som hemlig telefonavlyssning. Men det yrkandet avslås av tingsrätten.
Det går att ”åberopa bevisning även om den inte tillkommit i föreskriven ordning eller om bevisets ursprung är oklart”. Det är upp till domstolen att bedöma om ”åtkomsten eller bevisens ursprung ska tillmätas någon betydelse”.
I bedömningen ingår troligen att det var just Västmanlands tingsrätt som beviljade telefonavlyssningen.
Måste handla om brott mot de mänskliga rättigheterna
Domstolen konstaterar att det behövs mycket grova omständigheter för att överväga att inte tillåta att bevis förs fram. Det krävs i princip att det handlat om tortyr, eller annat som står i strid med artikel 3 i Europiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.
Det är om bevisningen kommit fram med metoder ”som strider mot det absoluta förbudet mot tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning i konventionens artikel 3”, skriver domstolen.
