Allmän jakt på årsungar blir det även i fortsättningen året runt när det gäller vildsvinen.
Förut stod det att suggor ”som åtföljs av smågrisar” är fredade när det var allmän jakt på övriga vildsvin under tiden 16 april till den 15 februari.
Men i det nya förslaget om att ha jakt på vildsvin under tiden 1 april till 31 januari gäller inte den tidigare skrivningen om suggor med smågrisar. Nu står det ”utom sugga som följs av randiga eller bruna små kultingar”.
Eftersom jaktuppehållet för vuxna vildsvin tidigareläggs två veckor behöver det enligt Naturvårdsverket tydliggöras att smågrisar då kan vara randiga, eller ”bruna små kultingar.”
”Krånglar bara till det än värre”
– Att ändra skrivningen från ”smågrisar” till ”randiga eller bruna små kultingar˝ klargör ingenting, utan krånglar bara till det än värre för jägarna, invänder Jens Gustafsson, riksviltvårdskonsulent på JRF.
– Bättre vore att helt förlita sig till jägarnas goda omdöme och den jägarmässiga etiken i jakten och inte krångla till jakten allt för mycket, tycker han.
Tummen upp för allmän jakt på kronhindar och kronkalvar
Däremot gillar JRF bland annat att Naturvårdsverket vill att regeringen tillåter att det blir allmän jakt på kronhind och kronkalv.
– Men förslaget blev inte riktigt så bra som vi hade hoppats på, kommenterar Jens Gustafsson.
Kronkalv föreslås få jagas från 16 augusti och kronhind från 8 oktober utanför kronhjortsskötselområden.
Inom områdena ska hinden dock få jagas från 16 augusti, en skillnad som JRF kritiserat eftersom jakten på kronhindar bör börja den 16 augusti på alla jaktmarker.
Naturvårdsverket vill förlänga jakttiderna för flera av däggdjursarterna, vilket gör det enklare att bruka och förvalta stammarna, konstaterar JRF-konsulenten.
Nya bud om älgjakten
Starten för älgjakten i norra respektive södra Sverige föreslås alltid bli den 1 september respektive 8 oktober. Älgjakten förlängs dessutom till den sista februari i hela landet.
Möjligheten att besluta om brunstuppehåll i älgjakten finns formellt kvar hos respektive länsstyrelse, men det krävs då att ett sådant beslut inte försvårar möjligheten att uppnå avskjutningsmålen.
JRF-tolkning om brunstuppehållet
– I praktiken betyder detta att länen inte ska besluta om brunstuppehåll eftersom vi uppenbarligen behöver den tiden för att nå målen, tolkar Solveig Larsson, förbundsordförande för JRF.
Vissa förenklingar finns också, främst vad gäller enhetliga start- och sluttider för jakten på olika arter i hela Sverige.
– Där har Naturvårdsverket lyssnat på JRF:s argument om enkelhet i jakten. Tyvärr är det också väldigt många fågelarter där möjligheten till jakt tas bort, till exempel gråtrut, havstrut, kricka, bläsand och ejder, konstaterar JRF-konsulenten Jens Gustafsson.
Risar slopad vårjakt på kråkfåglar
JRF riktar även hård kritik mot slopad vårjakt på kråka, kaja och skata.
– Jakten på predatorer som kråkfåglar krävs för att gynna andra arter. Det känns som att Naturvårdsverket tar ställning för brukarsidan när det gäller jakten på däggdjuren. Men för fåglarna finns ett allt för tydligt bevarandeperspektiv. Det här visar att fågeldirektivet måste göras om för att möjliggöra förvaltning genom jakt, slår Jens Gustafsson fast.
