Skyddsjakten på vargtiken på Södertörn har lett till hot och trakasserier i en sådan omfattning att länsstyrelsen kan få svårt att hitta jaktledare för framtida skyddsjakter. Dessutom har länsstyrelsen hittills förlorat två juridiska kamper för att få behålla sekretessen kring vargjakt.
Foto: Göran Nyrén/Youtube Skyddsjakten på vargtiken på Södertörn har lett till hot och trakasserier i en sådan omfattning att länsstyrelsen kan få svårt att hitta jaktledare för framtida skyddsjakter. Dessutom har länsstyrelsen hittills förlorat två juridiska kamper för att få behålla sekretessen kring vargjakt.

Hot gör skyddsjakter svårare

Hot och trakasserier av både länsstyrelsens personal och jaktledare när det gäller skyddsjakt på varg har gjort det allt svårare för länsstyrelsen i Stockholm att få beslut om skyddsjakter på varg verkställda. Dessutom har länsstyrelsen fått två juridiska bakläxor i försöken att behålla sekretessen och skydda personer med anknytning till jakten på Södertörnsvargen.

Hotbilden startade redan vid skyddsjakten på Rialavargen, norr om Stockholm. Men det är speciellt den senaste skyddsjakten på den så kallade Södertörnsvargen som lett till både hot och trakasserier. Aktivister stoppade bilar i försöken att hitta dem som skulle jaga Södertörnsvargen.
Jaktledaren som anlitades av länsstyrelsen fick speciellt säkerhetsskydd. Länsstyrelsens övriga personal tilldelades personlarm.
Enligt Göran Åström, miljöchef på länsstyrelsen i Stockholm, är det oklart om myndigheten skulle hitta någon som vill ställa upp som jaktledare för en ny skyddsjakt varg.

”Betydligt svårare” att få en ny jaktledare
– Det kanske finns någon som struntar i konsekvenserna, men min bedömning är att det nu skulle vara betydligt svårare att hitta någon, säger Göran Åström till Land Lantbruk.
Vargaktivister har i stor omfattning begärt ut uppgifter från länsstyrelsen, både när det gäller e-post om skyddsjakten, personuppgifter om de som deltog i jakten och exakt var vargtiken på Södertörn sköts.
När det gäller skottplatsen vägrade länsstyrelsen lämna ut positionen för att skydda en gård i närheten mot hot.

Tvingades peka ut en gård
Kammarrätten tvingade dock länsstyrelsen att lämna ut den informationen. Att det ledde till nya hotfulla drev på sociala medier anför länsstyrelsen som skäl för att avvisa nya försök att begära ut namnen på både jaktledaren och jägarna som jagade Södertörnstiken.
Även i förvaltningsrätten har länsstyrelsen fått bakläxa. Det gäller beslutet att sekretessbelägga jaktledarens namn, eftersom det är så ovanligt att det även går att spåra personens adress. Länsstyrelsen har ändå inte lämnat ut namnet.
– Det är fortfarande under juridisk prövning även om jag inte kan detaljerna, förklarar Göran Åström för Land Lantbruk.

Arbetar aktivt med säkerheten
Sekretessen har ändå inte hjälpt mot hot. Både jaktledaren och andra har drabbats av ”vargmobben”.
– Vi måste vara så korrekta vi kan. Offentlighetsprincipen är i grund och botten något bra som ska värnas. Det enda sättet vi kan möta hotbilden är genom att arbeta aktivt med säkerheten kring uppgifterna om vår personal, kommenterar Göran Åström till Land Lantbruk.
Miljöchefen försäkrar att svårigheter att få folk att delta i vargjakter inte ska påverka beslut om skyddsjakt.
– Det får det absolut inte göra. Det ska grundas på de faktiska förutsättningarna, säger Göran Åström.