Förvaltning

– Vi har utan tvekan ett vargproblem. Vi har tusentals attacker och de ökar, säger Álvaro Picardo från miljödepartementet i den spanska regionen Kastilien och León.

Italien brukar i den svenska vargdebatten användas som exempel på ett land med tusentals vargar där det fungerar ”bra”.

Ingenstans i EU finns så många stora rovdjur som i Rumänien. I inget land finns heller så täta rovdjursstammar som där. På motsvarande lite drygt halva Sveriges yta finns 8 000 björnar, 3 500 vargar och 1 300 lodjur.

Det kommer allt fler rapporter, allt mer information, om att den svenska älgstammen viker. På vissa håll talas det om katastrof, om att älgen bör rödlistas. Men det finns undantag, det finns områden där engagemang och samarbete har format en älgstam i balans. Ett av dem är Tryserums älgskötselområde i Valdemarsvik.

Samtidigt som älgstammen fortsätter att rasa brant utför, syns inga tecken på att betesskadorna på tallungskogen minskar. Enligt Äbin, älgbetesinventeringen, har mer än var tionde ungtall skadats av bete från älg och annat klövvilt det senaste året. Nu ifrågasätter många om Äbin verkligen är en inventeringsmetod som ska få styra älgavskjutningen.

Mårdhund, bisam och mink är välkända och finns redan i Sverige. Andra främmande invasiva arter kallas dörrknackare. Gemensamt för alla är att de har stor påverkan på den inhemska naturen om de lyckas etablera sig.

Det är inte bara främmande arter från andra länder som flyttas, hamnar i paradiset och förökar sig snabbt. När rådjuren kom till Gotland i slutet av 1980-talet ställde sig många tveksamma till inplanteringen och tonläget var stundtals högt.

Listor och förbud. Hur kommer det sig att vissa vilda arter utgör ett hot mot naturen? Hur illa kan det bli? Nils Carlsson arbetar på länsstyrelsen i Skåne. Han har en bakgrund som forskare, är aktiv jägare och en flitig föreläsare i ämnet ”biologisk enfald”.

För skogsbrukarna Bo och Per Jonasson har sådd av tallfrön blivit en lyckosam metod att få upp tallskog utan alltför omfattande älgbetesskador. Sådden kompletteras oftast med ett glest förband granplantor och en mycket måttfull röjning av björk och annat lövuppslag. Blandskog är tåligare både mot viltbete och insektsangrepp, resonerar de båda skogsentusiasterna.

Hör vad länsstyrelsen, naturvårdsverket och landsbygdsministern säger.