EU-beslutet om full ersättning gäller även indirekta kostnader för till exempel stängsel, arbetskostnader, veterinärvård eller kostnader för vakthundar.
Det är LRF:s Brysselkontor som rapporterar om den höjda ersättningen, som lyfts från 80 till 100 procent.
Pengarna till rovdjursdrabbade lantbrukare ska tas från EU:s landsbygdsprogram och de nationella budgetkontona. EU-kommissionen meddelar på sin webbsida att det handlar om att få acceptans för att ha stora rovdjur, som varg och björn.
Snåriga regler och byråkrati hindrar
Anders Wetterin, viltansvarig på LRF, invänder att EU-reglerna för statsstöd är så svårtolkade och snåriga att det kan bli svårt att landa beslutet i praktiken.
Det är vargproblem i ”tunga” EU-länder som Frankrike och Tyskland som tvingat EU-kommissionen att göra en kursändring, konstaterar han.
– Debatten i EU blir plötsligt en annan när de stora länderna och de stora bondeorganisationerna kommer med kritik, kommenterar Anders Wetterin i Land Lantbruk.
Ett sätt att undvika vargjakt
Den M-märkta EU-parlamentarikern Christofer Fjellner spekulerar att det även handlar om att undvika att ändra direktivet som stoppar vargjakt i EU-länder.
– Om man ska vara konspiratorisk är det lättare för dem som vill försvara EU:s art- och habitatdirektiv om EU samtidigt kompenserar mer för rovdjurens kostnader, säger han till Land Lantbruk.
Inga Ängsteg, chef för Viltskadecenter, bekräftar LRF-varningarna om att EU-byråkratin kan ta udden av beslutet om full ersättning,
Stängselpengar tar slut snabbt
– Det finns exempel på att någon kan ha fått 1 500 kronor i ersättning för ett rovdjursdödat lamm men också fått betala 700-800 kronor för destruktionen, säger hon till Land Lantbruk.
Att pengarna för rovdjursavvisande stängsel snabbt tagit slut i respektive län är ett annat problem i sammanhanget. Nu hoppas Inga Ängsteg att EU-beslutet även öppnar för enklare regler om ersättningarna.
