Att vara jakthundsägare innebär en riskfaktor för parasiten rävens dvärgbandmask.
Foto: Robert Nyholm/Mostphotos & Karin Troell/SVA Att vara jakthundsägare innebär en riskfaktor för parasiten rävens dvärgbandmask.

Fler sjuka av rävens dvärgbandmask

Under de senaste två åren har infektion med Echinococcus multilocularis, det vill säga rävens dvärgbandmask, diagnostiserats hos minst sex personer i Sverige. En av riskgrupperna är jakthundsägare.

I centrala Europa rapporteras cirka 100–150 fall av E multilocularis-infektion hos människa årligen. Men fram till för två år sedan hade enbart enstaka fall upptäckts hos människa i Sverige.
Sedan dess har dock minst sex personer – fyra i Lund/Malmö, samt en vardera i Linköping och Stockholm – diagnostiserats med E multilocularis-infektion, skriver en grupp läkare i Läkartidningen som vill öka uppmärksamheten på sjukdomen.

Räv och hund får inga symtom
Huvudvärdarna rävar, hund och i ytterst enstaka fall katt blir infekterade genom att äta smittade mellanvärdar som sorkar och andra smågnagare, men huvudvärdarna får inga sjukdomssymtom.
Däremot avger den vuxna bandmasken, som lever i huvudvärdens tarmar, ägg som utsöndras i avföringen. Om en mellanvärd, som gnagare och i undantagsfall människa, sväljer dessa ägg blir de smittade.
Enligt en fall–kontrollstudie av 40 fall från Tyskland, som de svenska läkarna hänvisar till, var en av riskfaktorer för infektion med E multilocularis att vara jakthundsägare. Andra riskfaktorer var att vara lantbrukare, odla grönsaker, äta osköljda jordgubbar eller att ha för vana att tugga på grässtrån.

Människa får levertumör
Om en människa får i sig ägg är inkubationstiden lång, oftast 5-15 år. Då utvecklas en levertumör. Utan behandling dör människan. Men med modern behandling är prognosen betydligt bättre, påpekar de svenska läkarna.
Var och hur de sex personer i Sverige som infektionen har upptäcks hos under de senaste två åren har smittats går inte med säkerhet att avgöra. Samtliga hade gjort kortvariga resor till områden med E multilocularis, såsom Centraleuropa, inom rimlig inkubationstid.
Det första fyndet av rävens dvärgbandmask i Sverige gjordes på en räv som sköts i december 2010 i Uddevallaområdet. Sedan dess har parasiten upptäckts hos rävar och gnagare i Småland, Västra Götaland, Södermanland och Dalarna.

Minimal risk att smittas
Livsmedelsverket anser dock inte att det är ett skäl till att bär och grönsaker som plockas i Sverige måste kokas. Det gör inte heller Jonas Bläckberg, överläkare på infektionskliniken på Skånes universitetssjukhus, som är en av författarna till artikeln.
– Nej. Därmed också sagt att jag är en ivrig bär- och svampplockare och har jordgubbsland i trädgården där det numera vandrar rävar. Det trivsamma med ovanstående överväger absolut den eventuella och i så fall minimala risken som finns att smittas. Bara en trygghetsnarkoman har anledning till att ändra sitt beteende, säger han i Läkartidningen.