Jakt & Jägares Anders Ljung skriver om ett rättsfall och en insamling som har stor betydelse för vilka vapen som ska få användas för skytte och jakt. Polismyndigheten försöker ta över både skytterörelsens och Naturvårdsverkets möjlighet att avgöra vad som är lämpliga vapen.
Jakt & Jägares Anders Ljung skriver om ett rättsfall och en insamling som har stor betydelse för vilka vapen som ska få användas för skytte och jakt. Polismyndigheten försöker ta över både skytterörelsens och Naturvårdsverkets möjlighet att avgöra vad som är lämpliga vapen.

Klockan klämtar för vapenägarna

Insamling för att vinna över polisen

(UPPDATERAD) Nu klämtar klockan för Sveriges vapenägare. Är det polisen eller skytteförbunden som ska bestämma vilket skytte som ska få utövas? Frågan ska prövas i Högsta förvaltningsdomstolen. Hittills har närmare 90 000 kronor samlats in efter att den första advokaträkningen betalats för att vinna den rättsliga prövningen, som även påverkar synen på jaktvapen.

Skytten Richard Ström har tagit hjälp av advokat Sebastian Scheiman för att vinna ett mål som berör alla vapenägare i Sverige, när aktivistiska polistjänstemän kör sitt eget race för att begränsa tillgången både på målskyttevapen och jaktvapen som anses för moderna och ”farliga”.
Ström vann i Kammarrätten, men polismyndigheten överklagade och fick prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen.

Polisen vill ta makten
Rättsavdelningen på Polismyndigheten har länge velat få möjlighet att reglera vilka vapen som är ”lämpliga” för jakt och skytte. Så är det inte idag. Sedan det börjades med organiserad skytteidrott i Sverige för cirka 150 år sedan har det varit skytterörelsen som haft den befogenheten.
För jakt är det sedan 1967 Naturvårdsverket som avgör vilka vapen och kalibrar som gäller för jaktändamål. Där handlar det om att vapnen skall vara kraftiga nog och ha tillräcklig precision för att inte viltet skall orsakas onödig lidande.

Läs mer här om polisens försök att ta över tolkningen av vad som är lämpliga vapen:

I samband med den så kallade ”Dorisutredningen” 2013 lobbade myndigheten för att få denna befogenhet. Men regering och riksdag valde att behålla den rådande ordningen. Polisen har även nu begärt hos regeringen att man ska ändra i Vapenförordningen och därmed ge dem denna befogenhet. Det har regeringen inte gjort.

Vill få det som politikerna stoppat
Nu försöker man från polismyndighetens sida domstolsvägen få det som politikerna nekat dem. Just nu ligger ärendet i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) som rör precis detta. Det är inte myndighetens första försök. De har tidigare försökt få upp minst tre liknande ärenden – men där HFD nekat prövningstillstånd.
Polismyndigheten har i licensärenden möjlighet att helt styra vilka ärenden som hamnar i domstol.

Kan väja svaga motståndare
De kan exempelvis välja ut svaga motparter. För att de skall bli en domstolsfråga krävs att myndigheten först nekar. Myndigheten har också hela tiden möjlighet att avbryta en process de tror de kan förlora genom att helt enkelt skriva ut licensen. En förlust kostar inte myndigheten något. Det enda som händer är att de behöver skriva ut den licens de skulle ha skrivit ut från början.
Däremot innebär en vinst för den enskilde att denne förvisso får licensen men också att den sitter med en rejäl advokaträkning.

En kamp som kostar
Förvaltningsmål omfattas inte av rättshjälp och inte heller av rättsskyddet i hemförsäkringar. Även en vinst kan därför innebära en förstörd privatekonomi.
Myndigheten vet naturligtvis om detta. De kan räkna med att motparter av ekonomiska skäl avstår från advokathjälp. Det ökar myndighetens chanser att få fram prejudicerande domar. De har genom åren lyckats med detta två gånger (G22-målet och Desert Eagle-målet).
I dessa fall hade de enskilda inte råd med juridisk hjälp och företrädde sig själva och det kan inte uteslutas att resultatet blivit ett annat om de haft det.

Bra jurist som försvarar den enskilde
I det mål som nu är uppe till har den sökande dessbättre ett ombud, och inte vem som helst heller utan den kanske bäste juristen när de gäller mål där det handlar om att försvara den enskildes rättigheter mot en myndighet; Sebastian Scheiman.
Richard Ström har samlat in pengar för att klara advokatkostnaden. Den första räkningen på 150 000 kronor är redan betald, men det kan bli mer advokatjobb om polisens yttrande ska bemötas. Eventuellt överskott kommer att gå till liknande fall i framtiden, kommenterar Richard Ström.

Insamlingen hittas här:

Länken ovan har även frågor och svar om fallet och insamlingen. 
I dag publicerades en huvudledare i Vestmanlands Läns Tidning (VLT) om insamlingen och målet i Högsta förvaltningsdomstolen.

Läs ledartexten här: