Foto: MostphotosEfter en kurs på fyra timmar ska en jägare kunna sälja vildsvinskött direkt till konsument i hem- eller grannlänet. Gränsen föreslås bli fem vuxna vildsvin eller sju årsungar per år. I övrigt föreslår Livsmedelsverket ett omfattande bidragssystem för att öka vildsvinsjakten.

30 miljoner i bidrag till vildsvinsjägare

Enklare regler om vildsvinskött
Livsmedelsverket föreslår att det ska bli statliga subventioner bland annat för för trikin- och cesiumprover av fällda vildsvin. Förutom totalt 30 miljoner i bidrag till vildsvinsjägare föreslås att en jägare ska kunna sälja upp till fem vuxna vildsvin eller sju årsungar per år direkt till konsument.

Livsmedelsverket har idag presenterat förslaget om hur jägare lättare ska kunna sälja vildsvinskött. Kombinerat med ett stort bidragssystem på 30 miljoner till vildsvinsjägare kanske det kan bli omkring 50 000 fler fällda vildsvin per år, hoppas Livsmedelsverket. 
Jägare ska i viss mån slippa att gå omvägen via en vilthanteringsanläggning och får under vissa villkor sälja kött från fem vuxna vildsvin eller sju årsungar på ett år.

Flera krav för att få sälja köttet
Vildsvinsköttet föreslås kunna säljas av jägare direkt till konsument inom det egna länet eller grannlän. Men då ska flera krav vara uppfyllda, förutom att vildsvinsköttet är trikintestat.
Jägaren måste först ha gått en fyra timmars-utbildning. Efter kursen får deltagaren en unik stämpel för att kunna spåra köttet och garantera livsmedelssäkerheten. Kursdeltagaren hamnar även i ett register som ska skötas av Livsmedelsverket.

Bidrag för trikin- och cesiumprover
I övrigt föreslår Livsmedelsverket att det ska bli statliga subventioner både för trikin- och cesiumprover.
Ett bidragssystem för cesiumprover kan handla om att ett prov som kostar cirka 400 kronor ger en årlig kostnad på cirka sex miljoner kronor om det gäller upp till 15 000 vildsvin per år i länen med nedfall från Tjernobyl-katastrofen.
Motsvarande subventionskostnader för trikinprover på 100 kronor per testat vildsvin ger omkring 15 miljoner i årlig kostnad om bidragssystemet gäller för 150 000 fällda vildsvin. Detta bör i så fall hanteras via digitalt system för insända prover som förvaltas av Livsmedelsverket.

Premie på 500 kronor per vildsvin
Det föreslås även en statligt subventionerad vildsvinspremie som morot för jägare att lämna in fällda vildsvin till en vilthanteringsanläggning.
Blir det godkänt i köttbesiktningen föreslås det bli en premie på 500 kronor per vildsvin. Det skulle i så fall kosta staten nio miljoner kronor om det lämnas in 18 000 vildsvin.
Men enligt Svensk Viltkött bör premien ligga på 1 000 kronor per vildsvin för att uppnå nollsummespel för jägaren när det gäller alla kostnader som kan uppstå om jägaren råkar ut för ett återtag av ett uppslaktat vildsvin.
Det är också möjligt att det kan bli bidrag för riskavfallshantering av trikin- eller cesium-vildsvin.

Samhällsvinst på 403 miljoner kronor
Kostnaderna som vildsvinen orsakar i viltolyckor i trafiken och skador för jordbrukare ligger på drygt 633 miljoner årligen.
Med alla kostnader för bidragssystemen och de andra detaljerna i förslaget, på drygt 230 miljoner, skulle det bli en vinst för samhället på nästan 403 miljoner kronor, enligt Livsmedelsverket.
Men det bygger på att det utbildas 6 000 jägare för att sälja vildsvinskött direkt till konsument samt att det fälls 150 000 vildsvin per år och att det räcker för att hålla vildsvinsstammen i balans.
De senaste åren har det fällts cirka 100 000 vildsvin per år. Uppskattningsvis finns det cirka 300 000 vildsvin i Sverige.

Endast 64 anläggningar tar emot vildsvin
Det ska tas fram ny lagstiftning som gör det möjligt att en jägare per år kan leverera 125 vuxna vildsvin eller 175 årsungar till en godkänd vilthanteringsanläggning. De levererade vildsvinen till anläggningen ska ha kvar pälsen.
Under 2018 fanns 200 godkända vilthanteringsanläggningar i Livsmedelsverkets register. Av dessa hanterade endast 64 anläggningar vildsvin. De flesta anläggningarna finns i Skåne, Blekinge, Västra Götaland och Södermanlands län. I många fall blir det för långa resor för jägare som ska transportera fällda vildsvin.

Lokala uppsamlingscentraler föreslås
Därför föreslås att det blir uppsamlingscentraler som kan ta emot viltköttet närmare jägarna. Centralerna kan vara både mobila och stationära och ska registreras och kontrolleras av länsstyrelsen.
En mobilapp ska göra det lättare för vildsvinsjägare att se hur de kan lämna in fällda djur till närmaste vilthanteringsanläggning.
Andra förslag är att jobba för att det serveras mer vildsvinskött i skolor och vårdsektorn och att vildsvinskött ska kunna exporteras till andra länder, eller att vildsvinskött marknadsförs som ”viltkassar” som körs ut till hushåll från matbutiker.
Förslaget är nu ute på remiss och bland andra jägarorganisationerna ska ha svarat senast den 28 oktober. Senast den 30 november ska Livsmedelsverkets slutrapport lämnas till regeringen, som sedan ska besluta om nya regler.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på print
Dela på email
Ämnen i artikeln
Liknande artiklar
Hämtar artiklar ...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Fyll i din e-postadress och godkänn villkoren så får du automatiskt ett mejl varje dag med de senaste nyheterna.

Opinion

Hämtar artiklar ...